Konsten att beröra en Linda

I Bokmaskarna bestämde vi att vår senaste tremånadsperiod skulle handla om Jonathan Troppers böcker och då passade jag på att även läsa dem i Pocketlovers utmaning Tre på tre.

Konsten att tala med en änkling behandlades den här gången och den föll mig verkligen i smaken (även om jag gillade hans andra också). Oj så den berörde mig! Jag grät mig igenom halva boken, vilket, visade det sig, inte de andra Bokmaskarna gjorde. Jag vet inte om det var tanken på att förlora sin älskade eller frågan över hur man går vidare som berörde mig mest. Tropper tar ju ofta upp lite jobbiga ämnen men med en humor som passar och gör att det nattsvarta blir lite mer silverkantat. Det tycker jag att han lyckas med i den här också, men samtidigt så tycker jag att den var mycket mer sorglig än Sju jävligt långa dagar och Fördelen med en kollaps.

Det var så många fina karaktärer i den här, tonårspojken Russ som vill att Doug ska bli hans styvpappa. Dougs pappa som bara har korta stunder av klarhet där han är sig själv, jag blir väldigt berörd av mamman när hon berättar om hur det är att förlora sin make varje dag. I Bokmaskarna konstaterade vi att hans böcker har lite samma tema, karaktärer och handling - men ändå skiljer de sig åt. Till nästa gång ska vi läsa Boken om Joe så har vi läst alla som finns på svenska - ska bli kul att se hur den berör.

Drömmer om omslagen

Med bebis, jobb, renovering, utmaningar och två bokklubbar blir det inte så mycket tid över till nöjesläsning - mina bokhyllor sväller över av härliga chick lits som jag suktar efter men aldrig hinner läsa... Trots detta vill jag ha fler - jag älskar omslag och de drar mig till dem. Jag tänker att mitt liv blir så mycket bättre om jag har dem i min ägo, att boken måste vara lika fantastisk som omslaget/titeln.

Se bara:

Att Darcyfiera sin dotter

Ja, Lill-Grefvinnan borde absolut ha en Mr Darcy-docka. Och en tote bag. Boken har hon redan...


Samtliga hittas hos Adlibris

Sabbade ljudboken Fforde?

Jag är inget fan av ljudböcker - kanske är det för att min mamma läste högt för mig när jag var liten, spelade in det på band och jag sedan lyssnade på det när jag skulle somna fram tills jag var tretton? Jag är en sådan som somnar på föreläsningar (eller monologer) eftersom jag förknippar någon som pratar länge med att jag ska somna.

Men.

I somras så ville maken att jag skulle hjälpa till med renoverandet och bad mig måla brädorna som ska utgöra vår fasad. Ca 200 brädor. Rätt många målartimmar... jag hade ca 3-5 böcker som skulle läsas till de olika bokklubbarna och undrade hur han tänkte att jag skulle hinna läsa och måla samtidigt. Lösningen var såklart Storytel.

Efter att ha lyssnat på Fjärilseffekten i somras har jag sedan glömt att säga upp kontot och när jag kom på att det bara ligger och drar pengar så bestämde jag mig för att börja utnyttja det. Tyvärr finns väldigt få av de böcker jag vill/ska läsa där (kanske är de för nya eller för gamla eller för engelska) men det visade sig att det fanns en Katie Fforde där som jag inte läst. Fforde är en författare jag förknippar med oktober eftersom jag har som tradition att läsa henne just den månaden så det passade mig utmärkt - dessutom var den endast 3 timmar lång.

Typiskt för en Katie Fforde bok är:
* Gammalt hus någonstans i England
* Ung kvinna som inte har någonstans att bo/måste flytta
* En sur, men snäll man (tänk Mr Darcy)
* En charmig, men fel man (tänk Mr Wickham)
* En hund
* Kärlek

Restoring Grace har alla dessa ingredienser, förutom hunden. dessutom har den tre kvinnor med hussituationer och två "Mr Darcy". Det här var inte det bästa hon skrivit, men jag ska samtidigt säga att jag inte gett den riktigt samma chans som de andra jag läst. Den här lyssnades på i olika omgångar när jag körde bil = några minuter då och då samt inte 100% uppmärksamhet. Dessutom störde jag mig lite på uppläsaren som skulle göra olika röster - lite charmigt försök men karlarna lät som karikatyrer... Tyvärr.

I killed my darlings - eller iaf en av dem.

Till kursen jag läser (eller läste, vet inte om jag ska hoppa av eller inte...) så har jag läst om två favoriter; Austens Pride and Prejudice och Fieldings Bridget Jones's diary. Jag är väldigt glad att jag "var tvungen" att läsa om dem för ingen av dem var som jag mindes.

När det gäller P&P så märker jag att jag har sett BBC versionen så mycket att jag trodde den var boken, nu är de ju väldigt nära varandra men något jag lärde mig var att den kända "blöta-skjortan-scenen" inte finns med i boken - inte ens i närheten. Jag blev ganska förvånad, hade helt glömt det. Jag skrattade på flera ställen och blev nyförtjust i boken, verkligen härlig läsning!

Det var lite samma med Bridget Jones's diary, jag har sett filmerna så många gånger att jag knappt kom ihåg boken. Sedan är det ju 15 år sedan jag läste den också... Här visste jag dock att film och bok skiljer sig åt ganska mycket, men det stör mig
inte, det är som att få två bra grejer som påminner om varandra bara. Det intressanta är att när jag läste den första gången ( jag var väl typ 19-20) så älskade jag den. Verkligen älskade. Jag skrattade högt och hade aldrig reagerat så på en bok innan. Jag hade ju iofs inte läst så mycket innan, var ingen bokfantast förrän ganska sent och de
ssutom är ju den här (typ) den första chick liten. Nu när jag läste om den så var den inte lika rolig, inte lika spännande och inte lika intressant. Kanske är det för att jag läst så mycket mer chick lit nu? Kanske är det för att jag är äldre? Då, när jag läste den, skulle ju mitt festande singelliv börja - nu är det slut (och glad är jag för det, familjelivet 30+ är klart skönare, även om man fortfarande ibland är uppe halva natten, men av andra skäl...). Inte så att jag tyckte illa om den, men det var inte alls samma bokupplevelse som för 15 år sedan.

Det eviga dilemmat?

Jag är engelsklärare. Jag är bloggare. Jag älskar Pride & Prejudice och Bridget Jones's diary. Hur kan det då vara så svårt att få ihop ett blogginlägg på formell engelska, där jag jämför dessa verk, till kursen jag läser? 

Doktor snark

Ikväll har delar av Bokbubblarna varit och sett Krister Henriksson på Göteborgs stadsteater där han framför Doktor Glas. Föreställningen var imponerande - enkel scenografi och Henrikssons monolog och vi i publiken är där med doktorn.

Men.

Jag har läst Doktor Glas flera gånger och jag fattar verkligen inte vad som är så bra med den. Jag tycker (fortfarande) att den är riktigt intetsägande och ointressant. Första gången jag läste den skrev jag "En gubbe som inte gillar sex - orealistiskt". Okej, så jag är lite äldre och klokare och kanske inte riktigt skulle uttrycka det så - men nej, den är fortfarande såååå tråkig. Jag somnade nästan under föreställningen - och de delar då jag var vaken funderade jag på om jag kunde få ta ett av Doktor Glas piller...


Om man som läsare är ute efter mord, ångest och moraliska frågor så tycker jag att Dostojevskijs Brott och straff är att föredra.

Den ytliga bokälskarens svaghet

Jag skulle bara lämna en bok på biblioteket när denna skönhet fångade min blick och fick följa med hem. Visst känner ni igen situationen?

Nobel schmobel

Med risk för att bli utbuad och utpetad ur #boblmaf tänker jag ändå erkänna att jag inte intresserar mig ett dugg för Nobelpriset. Vad jag gjorde kl. 13 idag? La på mer parkeringspengar på bilen och tog en solskenspromenad. När jag någon timma senare öppnade instagram var det svårt att inte ta del av vad som hänt och vem som fått priset. Tänka sig att det faktiskt blev en jag kände till och dessutom läst. Jag kan dock inte ge någon eloge till mig själv för det då det var i Bokmaskarna och det inte var mitt val. Men men, här är lite tankar jag hade kring Kärlek, vänskap, hat när jag läste den 2011.

Jag rekommenderar Broken Wheel

Ni vet den där arga känslan när man måste pausa i sin bok för att gå och undervisa? Ja, så kände jag idag när jag hade 30 ynka sidor kvar i Katarina Bivalds fantastiskt mysiga debutroman Läsarna i Broken Wheel rekommenderar. Åh så feelgood den är! Så handlar den om böcker också - överallt smyger sig titlar, karaktärer och författarnamn upp - ibladn känns det också som att Bivald är en del av #boblmaf på twitter för jag tycker att några av huvudpersonen Saras tankar verkar ha diskuterats flitigt där.

Sara är en svensk boknörd som föredrar en boks värld över den verkliga. Hon har ett tag brevväxlat med Amy Harris, en äldre dam som bor i den lilla hålan Broken Wheel i Iowa, USA. När Saras bokhandel lägger ned och hon står utan jobb bestämmer hon sig för att åka och hälsa på Amy. Tyvärr visar sig Amy vara död när Sara väl kommer dit.

Så vad händer nu?

Jo, "stadens" invånare beslutar sig för att ta hand om Amys turist (som hon kallas) och det blir ett äventyr som påverkar dem alla.

Mer tänker jag inte avslöja om handlingen men åh, läs den! Älskar du böcker? Förmodligen ja, eftersom du sitter och läser en bokblogg... Då ska du läsa den. Läs den även om du inte gillar böcker. Bara läs! Den är feelgood, den är ljuvlig och den är rolig. Vissa repliker alltså, oh my! Karaktärerna är riktigt underhållande och den bjuder på lite överraskningar.

Jag tycker att den påminner lite om Katie Ffordes böcker vilket är en komplimang eftersom jag älskar Fforde. Bra debut!

Bokmässeord: Kändisfrottering

Maria Montazami tyckte om mitt mobilfodral och att jag hade snygga färger

Martina Haag och jag matchade våra outfits

Helena Bergström var den enda som var kortare än mig

Magdalena Graaf skojade till det

Även dagen efter matchade jag och Martina

Herr Gardell var enda mannen jag vågade frottera med

Fördelarna med Tropper

Lagom till Bokmässan dök Troppers nya bok upp i min brevlåda och eftersom jag precis stiftat bekantskap med den karln så dröjde det inte länge innan jag läst Fördelarna med en kollaps.

När den lagom misslyckade Silver en dag faller ihop visar det sig att han är döende - hans hjärta pallar inte mera. Hans före detta frus blivande man är läkaren som kan rädda honom med en operation. Hans gravida tonårsdotter har äntligen börjat kalla honom pappa. Det finns kvinnor som ligga med honom.

Men... Silver anser inte att hans liv är värt att räddas. Hur ska de nå honom?

Tropper levererar även här relationsdrama med viss tragikomik, men jag tycker att det är mer allvar i den här än i Sju jävligt långa dagar. Jag gillar det. Jag gillar den splittrade familjen som vill hitta ett sätt att fungera. Jag älskar Silvers pappa som inte ger sig utan hittar på fyndiga sätt att få sonen att se vad som betyder något. Jag hat-älskar slutet - Tropper lyckas med något som väldigt få författare gör och det är att inte få mig förbannad på slutet.

Mer än så här säger jag inte, läs den istället.

Tack Gilla Böcker för rec.ex.

Sammanfattning september

September visade sig bli en bra läsmånad - tänk vad pendling och en bokmässa kan göra :-)

• Pride & Prejudice - Jane Austen
•  Dålig karma - David Safier
• Sju jävligt långa dagar - Jonathan Tropper
• Vi måste sluta ses på det här sättet - Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
•  På drift - Jack Kerouac
•  En engelsman i Paris - Nicolas Barreau
• Notorious nineteen - Janet Evanovich
• Svindlande höjder - Emily Brontë

Bäst: Notorious nineteen, Pride & Prejudice, Sju jävligt långa dagar
Sämst: Svindlande höjder
Roligast: Dålig karma
Irriterande slut: En engelsman i Paris, Vi måste sluta ses på det här sättet
Frågetecken: På drift

Många böcker blir det...

Bokmässeköp torsdag

Bokmässeköp fredag

#mässnaglar

Underbar karma

På fredag under Bokmässan ska jag på bloggfrukost med Bazar förlag och författarna Cecilia Samartin och David Safier. Jag har tidigare läst några av Samartins böcker och under två korta pendlingsdagar har jag nu läst David Safiers underbara bok Dålig karma.

Oj, en sådan bok! Jag har skrattat högt för att i nästa sekund sitta och försöka hålla känslosamma tårar tillbaka (om jag lyckades? Nej, jag var tvungen att ta fram näsduken på tåget för att tårarna rann så). Boken är riktigt rolig, men som nybliven mamma (är man fortfarande nybliven efter 9 mån?) så spelar den på mina mammasträngar och tårarna är inte långt borta.

Kim Lange har man och barn men de är inte lika viktiga som hennes karriär som TV-stjärna. Äktenskapet ligger i kris och när Kim vinner ett tv-pris firar hon genom att spendera natten med sin oemotståndliga kollega. Sedan får hon ett brinnande tvättställ i huvudet och dör.

Hon återföds som myra och får förklarat att det är vad som händer när man samlat på sig så mycket dålig karma - om hon vill ha en chans med sin familj igen behöver hon samla på sig god karma.

En rolig del i boken är bl.a. när hon hotar med att fisa en spindel i munnen, jag vet, prutthumor, men det är vad som går hem hos mig. Den ledsamma delen är när hon kämpar för att få träffa sin dotter igen, när hon börjar inse hur viktig hon är. I en scen kryper hon som myra upp på dotterns kind när hon sover och jag börjar nästan gråta bara jag tänker på den scenen.

Suck. Underbar bok, lättläst, rolig, känslosam och visst ger den en liten tankeställare kring det där med karma. Vad har du gjort för ditt karmasamlande? Safier tog intäkterna från boken och hjälpte till att bygga en skola i Nepal.

Kär i en bok

Jag älskar inredningsböcker - har gjort sedan jag var tonåring och drömde om att flytta hemifrån. Nu bor jag i ett stort, (snart fint), hus och kan inreda precis hur jag vill (typ) och fortfarande älskar jag att bläddra i inredningsböcker för att få idéer och inspiration.

När jag fick hem Ida Magntorns Urban Vintage slängde jag mig över den och sedan spenderade jag kvällen med att sucka högt i soffan. Åh vad jag vill bo så! Jag vill ha nästan samtliga stilar som presenteras, jag vill resa, skaffa en liten etta någonstans och spendera dagarna med att fynda udda små skatter.

Bilderna, tipsen, låt-, film- och bokförslagen - jag älskar allt med den här boken! Den är uppdelad i fem delar - Paris, London, New York, Los Angeles och Köpenhamn. Till varje del får du ett soundtrack - to get in the mood, lite typiska objekt, tips på bra loppisar samt film- och läsinspiration.

Åh, jag vill vara en Paristjej - men jag är inte romantik, spetsunderkläder och fågelburar. Tyvärr.

Gamla lampfötter och porslinshundar nämns som typiskt London - det återfinns i mitt hem. Älskar att fynda gamla lampfötter!

New York har jag aldrig varit i men bilderna från en vindsvåning får mig att drömma mig bort...

Los Angeles lockar mig inte, kanske är det för att det är den inredningsstil som matchar mig minst.

Köpenhamn och jag passar ganska bra ihop, och dessutom är det ju nära nog för att jag faktiskt skulle kunna ta tåget över och gå på någon av de loppisar som det tipsas om.

Tack Norstedts för rec.ex.

Sju jävligt långa dagar läst på på två korta tågresor

Nu har jag gjort något som många av er bokbloggare har tjatat om att man ska göra - läst Jonathan Tropper. I Bokmaskarna har vi valt att läsa hans böcker under de närmaste tre månaderna - jag passade dessutom på att välja ut tre av hans verk till Pocketlovers utmaning Tre på Tre.

Första boken att läsas var Sju jävligt långa dagar och den gick verkligen hem. Det är intressanta karaktärer och en humor som fungerar i det tragiska utan att bli svart. Vi funderade över om någon i boken egentligen är lycklig? Mamman jämfördes med Anna Wahlgren och vi tyckte att det var lite onödigt att hon blev lesbisk. Det händer så mycket i boken att det inte hade behövts. Behandlar stora frågor - liv, död och otrohet. Allt absurdt och draget till sin spets.

Vad vill Tropper säga med boken?

Det jag gillade var att den var enkel att läsa, man skrattade men kunde ändå ta till sig lite av allt jobbigt som hade hänt.

Nästa bok blir Konsten att tala med en änkling.

Lite meta att åka buss och läsa På drift

Länge har jag velat läsa Jack Kerouacs On the road och har länge haft en gammal svensk översättning i bokhyllan. Iom min Wallflowerutmaning skulle den läsas som septemberbok så nu är det gjort.

Förstod jag den? Nej.
Gillade jag den? Nja.
Kommer jag ihåg den? Njae.

Man kan väl lugnt säga att jag ser ett tema i de böcker som Charlies lärare ger honom - och det ska bli väldigt intressant att göra en färdig analys när alla är lästa.

Jag tycker att den påminner lite om Fitzgeralds This side of paradise - den jag aldrig kom igenom. Det är, som i nästan alla de andra böckerna, en ung man (Sal Paradise, på wikipedia läser jag att detta är alias för Kerouac själv) som berättar om sitt liv och sina vänner. Lite som i The Great Gatsby är det inte berättaren som har huvudrollen, utan en av vännerna (Dean Moriarty). Boken beskriver deras bilresor genom USA, det sups, knarkas, knullas, gifts och skiljs. Inget verkar vara några bekymmer - pengar, jobb och kvinnor löser sig alltid. Det är verkligen en bok som handlar om ingenting - jag minns den inte och det är en vecka sedan jag läste ut den.

Att popularisera klassiker

Jag har kanske glömt att berätta, men jag läser en distanskurs från Luleå Universitet nu under hösten:

Popularizing the Classics: From Elizabeth Bennet and Alice to Bridget Jones and Neo, 7.5 hp

När jag såg de böcker som ska läsas och de filmer som ska ses så kände jag att jag absolut ville läsa den - jag har nämligen redan läst böckerna och sett filmerna. Bortsett från Alice i underlandet och Matrix så älskar jag dem dessutom.

Course literature:
Austen, Jane. Pride and Prejudice.
Carroll, Lewis. Alice’s Adventures in Wonderland and Through the Looking-glass.
Alice in Wonderland. Dir. Tim Burton. Walt Disney Pictures, 2010.
Pride and Prejudice. Dir. Joe Wright. Focus Features, 2005.
Pride and Prejudice. Dir. Simon Langton. BBC, 1995.
Fielding, Helen. Bridget Jones’s Diary: A Novel. London: Picador, 1996. Print.
Grahame-Smith, Seth. Pride and Prejudice and Zombies: The Classic Regency Romance now with Ultraviolent Zombie Mayhem. Quirk Books: Philadelphia, 2009. Print.
Bridget Jones’s Diary. Dir. Sharon Maguire. Little Bird, 2001. Film.
Matrix. Dir. Andy & Larry Wachowski. Groucho II Film Partnership, 1999. Film.

Till nästa vecka ska P&P vara läst och sedda samt Alice läst och sedd - sedan kommer ett quiz på dessa. Nästa period gäller Bridget Jones, P&P and zombies samt Matrixfilmen och så ska man skriva ett blogginlägg om dem - borde jag ju klara :p Efter det följer ett grupparbete och sedan en avslutande analytisk uppsats.

För att sammanfatta min höst lite då:
Lärare/biblioteksansvarig 2 dagar/veckan
Mammaledig 5 dagar/veckan
1 st jättesöt dotter som nu kryper och ställer sig upp
2 bokklubbar
1 renoveringshus
1 make med flera jobb + renoveringsansvarig
1 kurs
100 giljoner böcker jag bör/vill/ska/måste/kommer att läsa
3-4 stressrelaterade hormoniella sammanbrott (räknar jag med iaf)

Thug Notes - Pride & Prejudice

Lässällskap

Medan mamma lagar mat bläddrar Lill-Grefvinnan i böcker. 

Måste den sluta på det sättet?

Det här är första gången som jag lyckats läsa en bok och recensera den på rec.dagen. Boken som får äran är nästa Bokbubblarbok, Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck Vi måste sluta ses på det här sättet. 

Det har varit mycket snack om den här boken, som jag tyvärr missat helt då jag varken läst Bokhoras eller Onekligens blogg - dessutom är ungdomsböcker inte riktigt min kopp te längre. Jag hade en period när jag gillade att läsa om tonåringar/unga vuxna men det slutade tvärt en dag, vet inte vad som triggade det.

Så, hur var den här då? Ja, det är en bra fråga. Jag dras ju liksom med i historien om Jens och Hanna och deras möten. Jag förstår Jens och hans alla tankar och jag är med Hanna i hennes Parisplanerande, men samtidigt så stör jag mig lite på båda två. Om jag tänker efter så har det nog att göra med deras åldrar, de är så unga, så naiva (vilket jag tycker är riktigt irriterande) - det är något som författarna har lyckats fånga och porträttera väl.

Jag vill inte avslöja för mycket vad som händer i boken, men jag tror att ett skäl till att jag inte blev så förtjust i boken är slutet. Jag hade velat ha ett annorlunda slut, gärna det som finns innan epilogen. Boken fungerar inte för mig, men jag kan samtidigt tänka mig att mina elever skulle kunna ta den till sig på ett helt annat sätt. Drömma sig bort till Paris med Hanna, längta med henne efter den frihet som studenten ger (kan man ju tro iaf) och tycka att det är lite spännande med den där "vuxna" Jens. Kanske är det för att jag är så olik de båda som jag inte relaterar och tar till mig boken?

Tack till Gilla Böcker för rec.ex.

Drömmer mig bort till Paris

Efter att ha sett En engelsman i Paris av Nicolas Barreau på flera bloggar och dreglat över omslaget så lånade jag hem den från bibblan och älskade den från första sidan.

Paris, böcker, mat och en mysig kärlekshistoria - vad annat behövs för att göra mig läslycklig? Jag tycker verkligen att det här var en mysig bok, definitivt en romantisk feelgood - även om slutet som vanligt inte föll mig i smaken.

Efter att Aurélie blivit lämnad av sin pojkvän råkar hon en kväll hamna inne i en liten bokhandel (den låter jättemysig) där hon får med sig en bok ifrån. Hon brukar inte läsa, hon har oftast fullt upp eftersom hon äger en restaurang - men hon slukar boken på en natt. Skälet: Hon och hennes restaurang visar sig vara huvudrollen i boken!

Vem är den mystiske Robert Miller, författaren, som inte går att nå och varför känner hon inte igen hans foto?

Läs och njut - det gjorde jag.


P.s. När jag googlar "En engelsman i Paris" på bilder får jag tre bokförslag och resten bilder på David Beckham. D.s.

I min brevlåda

Tack Gilla Böcker

Om Jane hade en Iphone

Har just skaffat mig en Iphone och innan jag ens kan använda den så sitter jag och dreglar över fina skal att köpa till den. Förutom dem jag hittar med muppar och minions på så känns den här ganska så självklar...

Hittad på Etsy

Jag hjärta Stephanie Plum

Jag är inte en sådan som gillar att läsa böcker i serier - att vänta på nästa och sådant räcker inte mitt tålamod till - men Janet Evanovich och hennes serie om Stephanie Plum har jag läst i evigheter och trots att jag nu läst Notorious Nineteen (alltså nummer 19) så är den fortfarande lika bra.

Stephanie Plum är en bounty hunter som alltid lyckas få sina bilar sprängda, hamna i heta situationer med polisen Morelli och bounty huntern Ranger, äter lite för många munkar och hittar döda personer lite här och där. Hon är underbar, hennes mormor är underbar,  hennes partner Lula är underbar och trots att det nästan är samma story varje gång så är böckerna underbara. Något som Evanovich lyckas bra med är att man nästan aldrig kan lista ut vem mördaren är - och dessutom är detta som en chick lit-deckare - rolig, romantisk och full med mord utan att det blir läskigt. Helt i min stil - jag är inget deckarfan direkt annars.

Har ni inte läst serien så börja med One for the money och se om det är din grej. Finns också som film men boken är klart bättre. Nu ser jag fram emot Takedown Twenty som kommer ut senare i år...

I min brevlåda

Tack Norstedts för rec. ex.

Hur svindlande är egentligen höjderna?

Jag har flera gånger läst Emily Brontës Svindlande höjder, jag har också sett flera filmatiseringar (den senaste var fruktansvärd) och nu har jag också läst den som seriealbum. Jag älskar romantikens period, jag tycker väldigt bra om det allra mesta som skrivits under perioden men den här är och förblir lika obegripligt dålig varje gång.

Ja, jag säger dålig. Jag gillar den inte, jag förstår inte kärlekshistorian - det är ju inte ens kärlek! Det är ett gäng hämndlystna psykopater som misstar besatthet för passion. Jag känner ingenting för karaktärerna - trots att vi får veta att Heathcliff har det svårt som liten så försvara det inte hans vuxna beteende. Catherine är så självupptagen och okäsnlig så jag vet inte vad och vad är grejen med att ALLA SKA HA FRIKKIN' SAMMA NAMN??? GAAAAAHHH!!!

Pust. Ursäkta. Blev lite till mig där. Nu är jag lugn igen.

Jag tycker verkligen inte att det här är en mäktande kärlekshistoria och när den diskuterades igår hos Bokbubblarna så verkade det som att vi alla var av samma åsikt. Så nu släpper vi storyn, tyvärr fröken Brontë men jag sågar dig och föredrar din syster Charlottes Jane Eyre.

Så till seriealbumet då. Nja, det var väl inte riktigt heller min grej - precis som Anna får jag Starletvibbar à la barndomen. Läskiga bilder - men ändå en eloge till att karaktärerna passar. Heathcliff ser dyster men läcker ut - precis som jag kan tänka mig att han ska vara. Mia påpekade dock igår att en nackdel med bilderna är att man inte ser så mycket av miljön - vilket är Romantikens attribut. Var är de svindlande höjderna nånstans? De försvinner lite i seriealbumet.

Jag tänker dock att ett sådant här seriealbum skulle funka i klassrummet - jag tror att vissa elever skulle uppskatta det - mina datorspelande ungdomar vill kanske ha det visuellt och här får de ändå en klassiker att ta till sig, även om man går miste om sin egen tolkning - men kanske hade originalet varit för svårt och eleven hade ändå inte tagit till sig den? Vem vet, jag tänker ta med seriealbumet och se om någon vill prova.

Tack Argasso för rec.ex.

I min brevlåda

Fick fin post från Piratförlaget idag i brevlådan - dottern tyckte också att de verkade spännande...

Vad menas med bra språk?

Ikväll har jag för första gången EVER sett på Babel (ja, jag är hundra år efter, jag vet). Inte jätteimponerad direkt, men klassikergrejen var ju intressant.

Anyway, när bokcirkeln satt och diskuterade Knausgård (som jag är totalt ointresserad av att läsa) så nämndes det att hans böcker har "så bra språk". Det här är ett uttryck jag ofta läser om på bloggar eller hör i mina bokklubbar och nu undrar jag:

VAD INNEBÄR DET??? Vad menas med "bra språk" i en bok? Kan någon ge mig ett konkret exempel? Snälla upplys mig, jag vet att jag som bokläsare och språklärare borde kunna sådant, men det gör jag inte. Jag tänker inte ens på språket när jag läser en bok.

Seriöst. Hjälp mig. Upplys mig.

Tack!

Sammanfattning augusti

Lite bättre läsmånad - jag hoppas på att resten av året fortsätter åt det här hållet.

•  Torsdagarna i parken - Hilary Boyd
•  Chick lit - brokiga läsningar och didaktiska utmaningar - Maria Nilson och Helene Ehriander
•  Bara jag vågar - Siri Spont
•  Walden - Henry David Thoreau
•  Austenland - Shannon Hale
•  Fjärilseffekten - Karin Alvtegen
•  Bokklubben vid livets slut - Will Schwalbe 

Bäst: Fjärilseffekten
Sämst: Bokklubben vid livets slut
Jag gillade de allra flesta böckerna men oftast förlorar de på slutet...

Mysig hen lit

När jag såg Torsdagarna i parken av Hilary Boyd i en liten bokhandel i somras så blev jag jättesugen på att läsa den. Nu när jag börjat jobba igen har jag två timmar pendellästid alldeles för mig själv så boken sa bara svisch så var den läst.

En fin historia, om än lite långsam ibland. Jeanie ska snart fylla 60 och hennes man och dotter verkar tycka att hon då borde vara redo att ge upp sin hälsokostbutik och flytta ut på landet. Trots Jeanies protester är det ingen som lyssnar på henne. Utöver detta så är förhållandet inte så bra, efter ca tjugo år tillsammans har maken lämnat den äktenskapliga sängen - utan att förklara varför. Svärsonen är en narcissistisk konstnär som ofta kommer ihop sig med Jeanie - och så är det ju den där mannen i parken...

En lite fin historia om kärlek och familj, lite hen lit kanske... Ibland tycker jag att den blir lite långrandig men jag gillar samtidigt att jag får en förklaring till varför vissa karaktärer beter sig som de gör. Det här är en bok där jag stör mig enormt på vissa karaktärer, men samtidigt försöker författaren ge en bild av varför de är som de är och att allt är inte svart och vitt eller enkelt.

Klart läsvärd. Omslaget är ju hur fint som helst.

Om chick lit i klassrummet mm

Hos Hannele fick jag tips om den här boken, Chick lit av Maria Nilson, som jag haft som lärare när jag tidigare läst kursen Chick lit som erbjuds hos Linnéuniveritetet. Jag fick sedan syn på att kunskapskanalen visade filmade föreläsningar därifrån och några av dem går att läsa i boken.

Som chick lit-intresserad tycker jag att den är rätt intressant, men nästan att del 2 - som riktades mer till lärare som vill använda chick lit i undervisningen - var den som gav mest. Jag smygtestade lite idag med mina tekniktreor som består av en tjej i vardera klass och resten killar. De hade aldrig hört talas om genren men verkade inte helt ointresserade. Vi pratade om att chick lit oftast felaktigt vänds till kvinnor - som att killar inte "får" läsa böckerna, och så gav jag exempel på några böcker. "Jamen, Bridget Jsnes var ju bra, den kan ju alla läsa!" skrek en av grabbarna - snacka om att man blir glad :-) En annan tyckte att de kanske borde byta namn så att inte vissa blir avskräckta.

Siri Sponts böcker får mig att tänka på min dotter

Trots höstens intåg bestämde vi i min lilla sommarbokklubb att fortsätta läsa böcker av Siri Spont och ska nu läsa Bara jag vågar. Ja, vi läser i fel ordning, men so what? Under Lill-Grefvinnas morgonlur passade jag på att läsa den och den var lika charmig som Längtar så jag spricker. Jag älskar återigen listorna och Tilda när hon tuffar till sig då och då. Samtidigt märker jag att jag läser den här som en mamma - jag blir lite ledsen ibland och vill prata med Tilda, berätta för henne att det är okej att våga säga vad man känner, att inte låta de andra sätta sig på henne. Jag funderar på hur man kan stärka sin (min) dotters självförtroende såpass att hon blir en stark, modig och snäll person - som vågar uttrycka sina åsikter och som är snäll mot sina vänner. Jag vill att hon ska må bra, ha vänner och trivas med sig själv.

Jag gillar verkligen Sponts böcker, de får mig att tänka till men också att skratta och minnas. Får nog ta och läsa Utan djur så dör jag också.

En komisk bok fylld med mindre bra råd

Tidningen The Believer är ingen jag känner till - inte heller känner jag till hälften av alla komiker som skriver i den här boken, men jag gillar den. The Believer har bett ett antal komiker att ge råd till dem som skriver in (jag hoppas och tror att det är påhittade brev) och sammanställt svaren i boken You're a horrible person, but I like you. De komiker som medverkar är: Aziz Ansari, Judd Apatow, Fred Armisen, Maria Bamford, Todd Barry, Samantha Bee, Michael Ian Black, Andy Borowitz, Michael Cera, Vernon Chatman, Rob Corddry, David Cross, Larry Doyle, Paul Feig, Jim Gaffigan, Zach Galifianakis, Janeane Garofalo, Daniel Handler, Todd Hanson, Tim Heidecker, Ed Helms, Buck Henry, Mindy Kaling, John Lee, Thomas Lennon, Al Madrigal, Aasif Mandvi, Marc Maron, Adam McKay, Eugene Mirman, Morgan Murphy, Bob Odenkirk, John Oliver, Patton Oswalt, Martha Plimpton, Harold Ramis, Amy Sedaris, Michael Showalter, Sarah Silverman, Paul F. Tompkins, Sarah Vowell, David Wain, Eric Wareheim, Rainn Wilson, Lizz Winstead.

Skrattar jag? Ja, ibland. En rolig idé som kanske slår ännu bättre om man känner till komikerna, men men...

Författarbesök i höst - Kungsbackaområdet

Lite evenemang i mina trakter (dvs Kungsbacka med omnejd) under hösten...

Läshöst - Författarbesök

Kom och lyssna på höstens inbjudna författare!

Liv Strömquist

8/10 kl 19 Fyrens bibliotek, Kulturtorget, Kungsbacka
Liv slog igenom med succédebuten "Hundra procent fett" 2006, som följdes av "Drift" och "Einsteins fru". Liv är idag en av landets mest etablerade serietecknare. Den senaste serieboken "Ja till Liv" är en ABC-bok helt i Livs stil.

Ann Rosman

16/10 kl 19 Åsa bibliotek
Anna är utbildad inom IT och företagsekonomi. Hon debuterade med deckaren "Fyrmästarens dotter" 2009 som följdes av "Själakistan" och "Porto Francos väktare". Den senaste boken "Mercurium" kom 2012.

Mian Lodalen & Felicia Feldt

24/10 kl 19 Fyrens bibliotek, Snäckan, Kungsbacka
Ett annorlunda framträdande om självbiografiskt skrivande, föräldraskap, kärlek, hämndkänslor, hopp och försoning. Felicia Feldt, för- fattare, manusförfattare och sjuksköterska. Mian Lodalen är journalist och författare.

Viveca Sten

12/11 kl 18 Kullaviks bibliotek
Viveca är utbildad jurist och har gett ut flera juridiska fackböcker.
Hennes barndoms somrar har inspirerat till kriminalromanen "I de lugnaste vatten" 2008.
Ytterligare fem böcker har följt debuten, senast "I farans riktning".

Sven Westerberg

19/11 kl 18.30 Onsala bibliotek
Sven debuterade med spionromanen "Onsalaaffären" 1987. Därefter kom "Göteborgsmorden", "Skuggan av Vasa högre allmänna läroverk" och "I Guds fruktansvärda frånvaro". Senaste boken är "Onsala, vinden och T.S. Eliot".
Föranmälan: 0300-83 57 30 eller onsala.bibliotek@kungsbacka.se

Tre på tre - i år ska jag klara det

Förra året hängde jag optimistiskt på Pocketlovers utmaning Tre på Tre - jag tänkte stort och ville få läst tre tegelstenar jag hade i bokhyllan. Jag klarade av en. I år hoppar jag på igen men tänker smartare - vi ska läsa tre av Jonathan Troppers böcker i Bokmaskarna så jag kör en Tre på Tre Jonathan Tropper såklart!

* Konsten att tala med en änkling
* Sju jävligt långa dagar
* Boken om Joe

Borde gå att klara utmaningen i år tycker jag :-)

I min brevlåda

Tack till Argasso förlag, ska bli kul att stifta bekantskap med seriealbum.

Att leva i skogens tystnad

LÄnge har jag velat läsa Henry David Thoreaus Walden och nu har jag äntligen gjort det. Den var ju lämpligt med i min Wallflowerutmaning och sedan var jag smart nog att välja den till Bokmaskarnas biografiläsning också. Två flugor i samma smäll...

Visst är den lite trög och det är mycket som jag skumläser ibland, men vissa delar är en riktig njutning att läsa. Jag tilltalas av friheten, lugnet och hans ensamhet. Tanken på att bygga en liten stuga ute vid ett tjärn har väl aldrig riktigt slagit mig, men i dagens stressade samhälle låter det inte alls som en dum idé. Nu bor jag ju iofs ute på landet där det är tyst och lugnt och jag har både djur och natur utanför fönstret - så jag klarar mig rätt bra.

Genom hela boken sitter jag och tänker på den underbara filmen Into the wild, som baseras på en sann historia om Christopher McCandless som, inspirerad av Thoreau, bestämde sig för att bege sig ut i Alaskas vildliv och leva där. Tänker att jag vill se o filmen nu när jag har en grund till inspirationen.

Thoreau beskriver årstiderna, ger oss uträkningar på tjärnen, redovisar sin ekonomi och beskriver de besökare han har - både djur och människor. Det är ibland lite väl filosofiskt för mig, men vissa beskrivningar är mer träffande än andra.

Jag gillade den och är glad att den äntligen blivit läst.