Berättelsen om Edgar handlar om familjen Sawtelle, deras hundar och deras gård i Nordamerika. Den unge pojken Edgar är stum sedan födseln men har hittat på ett eget teckenspråk som bara familjen och hundarna förstår. Hundar ja, det vimlar av dem i den här boken eftersom familjen Sawtelle föder upp och tränar hundar. När Edgars farbror,Claude, dyker upp börjar det ske en del intriger på gården och när fadern hastigt går bort börjar det verkliga helvetet.
Spoiler alert här nedan!
Ungefär i mitten av boken så börjar intrigen likna Shakespeares Hamlet vääääldigt mycket. Edgar ser sin faders vålnad och den berättar om en flaska och skyller på Claude. Edgar börjar bete sig mystiskt, smyger och misstänker sin farbror - som nu dessutom blivit ihop med hans moder. Vid ett tillfälle anfaller han tom sin mor och anklagar henne för att varit delaktig i "mordet". När han råkar ha ihjäl den gamle familjevännen i tron att det var farbrodern så rymmer han sin väg.
Seriöst. Känns detta igen eller? Inte för att det gör mig något, jag älskar Hamlet, men lite fantasi hade varit trevligt.
Jag gillar dock storyn och jag gillar hans sätt att skriva. Edgars bästa vän är hunden Almondine och ibland får hon egna kapitel där vi läsare får berättelsen ur hennes synvinkel och får läsa hennes tankar. Kul. Det är också fina hundporträtt som beskrivs och man hejar på Edgar hela vägen.
Jag är glad att jag läst den och det enda jag stör mig på är att jag inte fick veta varför farbrodern gjorde som han gjorde.
