När läshörnan skulle invigas tog jag tag i första bästa bok och det visade sig vara Vicky Iovines Handbok för gravida - allt din doktor inte berättar. Det här är nog den första bok jag läst i total oordning - jag började i slutet eftersom ett kapitel där hette "Slutspurten" och det är där jag är just nu. Jag tyckte dock att boken hade humor och värme och när jag läst slutet så läste jag även de delar som jag redan gått igenom fysiskt och således blev hela boken läst.
Visst har den några år på nacken (skrevs 1995) vilket märks, iaf i kapitlet om mammakläder (kavajer hit och kavajer dit) men i övrigt tycker jag att man kan ta åt sig av det som skrivs. Sedan är det en viss kulturskillnad osv men jag gillade tanken med boken. På originalspråket kallas den för The Girlfriends' guide to pregnancy och författaren har med flera exempel från sig själv och väninnor.
Jag gillar att hon skriver humoristiskt, jag gillar att det är saker hon upplevt - inte "så här är det för alla" utan man får ta det som man känner igen eller välja att tro att det kommer vara så/inte vara så för mig. Vissa delar hade jag kunnat leva utan att veta - tex när hon beskriver hur ont första toabesöket efter förlossningen gör, men många saker kan jag också ta till mig.
En kul bok att läsa som gravid, har också köpt uppföljaren Så överlever du ditt första år som mamma, men den sparar jag till bebisen är ute.
Jag minns INTE att det gjorde ont att kissa. Hm, vänta, just det. Kejsarsnitt. Men jag tror iallafall inte att det är så för alla. Det beror nog på hur saker och ting går.
SvaraRaderaMmm, det var inte just kissandet som verkade vara det stora onda, utan det andra man kan göra som påminner lite om att föda fram något. Aja baja, så att säga.
Radera