En vacker berättelse, men...

För att få igång läslusten tog jag en vilodag (har man inte bara sådana som sjukskriven?) och satt i soffan under en pläd hela dagen och läste. Först tog jag tag i Ali Shaws Flickan med glasfötter som jag länge velat läsa pga den härliga utsidan.

Det är en rätt spännande historia till en början, om Ida och Midas som träffas på en liten ö. Midas fångar ljus med sin kamera och Idas fötter håller på att förvandlas till glas. På ön finns också Henry, som tar hand om små bevingade kossor och tjurar, och Carl, som inte kan släppa taget om Idas mamma Freya trots att hon varit död länge.

Pga Idas förvandling kommer alla de här personerna i kontakt med varandra och det blir en historia om familjer, kärlek, nya synsätt och frigörelser.

Jag brukar gilla övernaturliga inslag i böcker och det här är en vackert berättad historia men jag lyckas ändå inte övertygas helt och hållet.

Är jag glad att jag äntligen läst den? Nja.

Kunde jag levt utan att ha läst den? Nja.