I brevlådan

Tack Modernista!

Familjedrama i tre generationer

När jag var på bibblan för ett tag sedan fastnade jag för en vacker framsida och boken a grown-up kind of pretty av Joshilyn Jackson fick följa med mig hem. Väl hemma såg jag att jag precis köpt en av hennes andra böcker, Gods in Alabama (forfarande oläst).

Boken handlar om tre generationer Slocumb; Mosey, hennes mamma Liza och hennes mormor Big. Flickorna Slocumb verkar leva med en "förbannelse" som gör att var 15e år är ett "trouble year". När Big var 15 blev hon gravid, utslängd från famijen och kyrkan och födde fram en dotter som alla sa hade dött i magen. Det visade sig dock att dottern Liza inte alls var död och 15 år senare är det hon som blir gravid och föder fram en dotter hon med. Vi kommer in i berättelsen det år då Mosey ska fylla 15 och redan så har mycket hänt. Liza har drabbats av en stroke och är halvt förlamad och kan inte kommunicera med yttervärlden. Big undrar över vad mer som ska hända det här olycksåret och gör allt hon kan för att få tillbaka den gamla Liza. Mosey är oskuld men kissar på graviditetsstickor flera gånger om dagen eftersom hon är livrädd för att bli gravid som hennes mamma och mormor blivit tidigare i samma ålder.

Och sedan, pga ett fällt träd, så faller allt samman...

Jag gillade boken, det var spännande att följa vad som händer och också försöka lista ut lite själv. Det kommer lite twistar som man inte hade förväntat sig. Kärlek, familj och hemligheter - allt finns där. Klart läsvärd och jag är sugen på att läsa Gods in Alabama också.

Lill-Grefvinnan hjärta Mr Darcy

Modershjärtat slår lite extra när den enda kökshandduk 

Lill-Grefvinnan intresserar sig för är den med Mr Darcys frieri.

 Mamma upp-i-dagen alltså :-)

 

Orka läsa

Det är förkylningstider hos fam E och man skulle kunna tro att det ger mer lästid, vilket det iofs gör, men tyvärr vill ett snortjockt huvud hellre förlusta sig med chick flicks och Vänner-boxen. Maj blir en låg läsmånad...

Vem är pingvinen?

Senast i Bokbubblarna så läste vi den lagom absurda boken Döden och pingvinen av Andrej Kurkov. Jag har spanat på den här boken flera gånger, förmodligen pga titel och utsida så jag såg fram emot att läsa den. Snabbläst, korta, enkla kapitel och en konstig historia som inte riktigt går att lista ut. När vi träffades för att diskutera den visade det sig att vi hade flera tolkningar och massvis med obesvarade frågor. Vem är pingvinen? Finns den? Varför dör folk? Vem bestämmer? osv.

Jag satt hela tiden (under läsningen alltså) och väntade på att huvudpersonen skulle bli lurad - han var så godtrogen, men inget hände. Jag kan inte berätta så mycket utan att avslöja för mycket så...

Kul och lättläst bok, absolut något jag rekommenderar.

Litterära resor

Kungsbacka-Posten (14/5-13) skriver om resor i litterära fotspår. Jag skulle inte ha något emot att göra en resa i Austens fotspår - jag tänker hav, afternoon tea och vackra trädgårdar.

Vart skulle du vilja resa?

Små, snygga pockethyllor

Så glad jag blev när jag på IKEA hittade dessa käcka dvd- och cdhyllor som de hade satt pocketböcker i -  endast 50:-/st dessutom. I min läshörna fanns det bara plats för en vägg med bokhylla men de här små hyllorna får plats lite här och där så det blev några stycken som fick följa med hem. Fungerar både stående och liggande.

Tegelstenstaggad

Anna taggade mig i en tegelstensutmaning där man ska hitta de fem tjockaste lästa böckerna i sin bokhylla samt de två tjockaste olästa. Efter detta så taggar man fem andra. Jag trodde det skulle vara lättare att hitta tvärtom eftersom jag ger bort de flesta böcker när jag läst dem - men det visade sig att jag hade några kvar.

 De fem lästa:
* Jane Eyre av Charlotte Brontë 546s
* Brott och straff av Fjodor Dostojevskij 633s
* Mansfield Park av Jane Austen 516s
* Berättelsen om Edgar av David Wroblewski 613s
* Tillsammans är man mindre ensam av Anna Gavalda 535s

De två olästa:
* The time traveller's wife av Audrey Niffenegger 540s
* The mysteries of Udolpho av Ann Radcliffe 693s

Jag skickar taggen vidare till Bokomaten Hannele Pantalaimone Boktjuven Cinnamon

Läser just nu

En kväll i Frankrikes tecken

Igår bjöd [sekwa] och Bokia i Lerum in till en härlig Fransk Afton. Jag, Anna och Linda var där och smakade Maria Zihammous goda smakbitar från kokboken Fransk bistro samt lyssnade på Helén från [sekwa] som presenterade några utav förlagets böcker.

Väldigt trevligt att träffa lite andra bokbloggare, lyssna på föredrag om mat, böcker och Frankrike - men också att vara tillbaka i Lerum centrum. Insåg att det nog är femton år sedan jag var där nere sist...

Fiskarna simmar i vattnet

Nu ska ni få ett riktigt fintips från mig (och [sekwa]):
Fiskar ändrar riktning i kallt vatten av Pierre Szalowski.

En liten pojke får veta att hans föräldrar ska separera så han ber himlen om hjälp. Dagen efter börjar det regna is och alla i hela Quebec påverkas. Skolor stängs, strömmen försvinner i flera hus och folk blir nedkylda och förändras. I allt detta formas nya vänskaper då ett gäng grannar som knappt hejat på varandra under åren inser att de behöver varandras hjälp.

Det är riktigt härliga personer som beskrivs - den ryske matematikern som är orolig att fiskarna ska ändra riktning om det blir kallare än 32 grader i akvariet. Strippan som vill hitta kärlek, coolingen Alex som "räddar" katter för att få se en glimt av ett bröst och de två "bröderna" som inte vågar sig ut samtidigt. Boken är en riktig feelgood och jag blir glad av att läsa den.

Tack [sekwa] för rec.ex.

Den där med vargarna

För ett tag sedan så läste "alla i boblmaf" Carol Rifka Brunts Tell the wolves I'm home* och nu kan jag också joina hyllningskören. Ja, för det är en bra bok. En fin och jobbig familjeskildring - vi får följa 14-åriga June och hennes familj i spillrorna av hennes morbror/bästa vän, Finns, död. Då den här berättelsen utspelas under 80-talet så är det skamligt och skämmigt att han dör av AIDS och den missförstådda boven i dramat är Toby, hans pojkvän. Pojkvännen som June inte kände till. Pojkvännen som inte är välkommen. Pojkvännen som saknar Finn lika mycket som June.

Det här är en jättejobbig berättelse. Jag blir arg vid flera tillfällen - arg på mamman, arg på systern Greta och arg på June. Jag vet att Greta och June är barn och kanske inte vet bättre, jag fattar att mamman har issues hon behöver komma över men åååhhhh! Jag vill bara hoppa in i boken och skaka om dem, förklara för dem att de måste öppna ögonen och se varandras smärta.

Riktigt fin är den dock och den berör - inte som The fault in our stars - men det är nog för att den behandlar AIDS istället för cancer, vilket kanske inte är något som de flesta av oss har berörts av. Jag tänker också på andra familjeskildringar och uppväxtböcker - When God was a rabbit och The particular sadness of lemon cake. Läs dem alla och älska!

* Låt vargarna komma, kommer i höst från X-publishing

Inspirerande pruttbok

Igår bestämde jag att nu ska det börjas läsas högt för Lill-Grefvinnan varje kväll. Nattning består oftast av ny blöja, pyjamas och suga på tuttarna tills hon somnar (runt kl. 22) men nu ska också lite bokläsning in däremellan - eller som jag uttryckte det: "Pappa ska läsa högt mellan tuttarna". Boken som valdes igår blev den lite småroliga En liten prutt av M. och P. Lemaître som visar stora och små djur som måste gå på toa. På sista sidan kommer ett pruttljud och så får man se alla djuren på pottan. Eftersom vi älskar pruttar i den här familjen fungerade den alldeles utmärkt och när boken var slut var tydligen dottern så inspirerad att det pruttades något enormt och sedan kände vi på lukten att det behövde komma en ny blöja.

Bra bok alltså :-)

Kungsbacka byter böcker den 16e maj

Jag och Lill-Grefvinnan tar med oss grannen och hennes dotter och byter böcker inne på Fyren i Kungsbacka när det, den 16e maj, är dags för den stora Bokbytardagen. Jag har massvis att byta bort, frågan är bara vilka Lill-Grefvinnan ska byta bort - hon har ju inte ens börjat titta i sina böcker ännu...

Bokhyllebingo

För ett tag sedan hittade jag detta Bokhyllebingo hos Andréa. Nu har jag äntligen lyckats ta tag i att fota min "bingohylla".

Hitta den äldsta boken i din bokhylla

Hitta en bok med en tjej på omslaget

Hitta en bok med en manlig protagonist

Hitta en bok som utspelar sig i en tidig tidsperiod

Hitta en inbunden bok utan sitt omslag

Hitta en bok med illustrationer

Hitta en bok med bara ord på omslaget

Hitta en bok som innehåller djur

Hitta en bok som inte är för ungdomar

Hitta en bok med stjärnor på omslaget

Hitta en bok vars författare varken är engelsktalande eller svensk

Hitta en dagbok (sann eller påhittad)

Hitta en bok vars författare eller titel innehåller bokstaven Z

Hitta en klassiker

Hitta en bok vars författare har ett vanligt namn

Hitta en turkos bok

Hitta en bok som har guldbokstäver

Hitta en bok med en nyckel på omslaget

Hitta en bok som har en närbild på omslaget

Hitta något i din bokhylla som inte är en bok

Sammanfattning april

Den här månaden blev det "bara" sex st böcker - men också 100+ avsnitt av The Lizzie Bennet diaries :p Ingen bra läsmånad - kom igen nu maj!

• Peter Pan - J. M. Barrie
• allt jag önskar mig - Grégoire Delacourt
• Heja, Heja! - Martina Haag
• Y is for Yorick - Jennifer Adams
• Mio min Mio - Astrid Lindgren
• Drömhjärta - Cecilia Samartin 

Bäst: Y is for Yorick
Sämst: Mio min Mio
Roligast: Heja, Heja!
Ej färdiglästa: John Hall - Sophie Elkan och This side of Paradise - F. Scott Fitzgerald

Vad är så bra med Peter Pan?

Aprildelen av min Wallflowerutmaning gick sådär, måste jag säga. Tanken var att jag skulle läsa This side of Paradise och Peter Pan, men endast den senare blev läst, och det var i sista sekunden. Dock har jag löst problemet - nu i maj ska egentligen Fitzgeralds The Great Gatsby läsas men den läste jag ganska nyss så jag läser hans This side of Paradise nu istället.

Peter Pan då, av J.M. Barrie. Inte alls vad jag trodde! Oj, den är lite som Alice i Underlandet - en berättelse jag trodde jag kände till men som helt snurrar runt och är betydligt mer invecklad än jag trott. Till att börja med måste jag säga att jag blev väldigt förvånad att en bok som jag tänkt varit en barnbok handlar om mord och Peter Pan är inte en trevlig figur. Självupptagen, elak och hämndlysten - visst märker man att han inte vill växa upp - han beter sig som en riktigt bortskämd skitunge! Jag tycker det är intressant och lite fräckt hur historien berättas av en allvetande berättarröst som för oss framåt och bakåt samt ger kommentarer då och då kring historien. Ibland verkar det vara ordlekar med - lite som i Alice i Underlandet, vet inte om jag förstår alla... Ibland får boken mig att tänka på Mio min Mio - är besöket i Neverland en dröm, en fantasi eller har barnen där dött?

Jag känner att det här är en bok som jag borde läsa mer kring och analysera, jag tror inte den kom till sin rätt av att jag slöläste den. Att jag dessutom fick tag på
en version med illustrationer där Pan ser riktigt läskig ut kanske inte gjorde intrycket bättre... Ni som läst och gillat - snälla berätta för mig vad som är så bra, jag vill veta!

Det var inte direkt en spoiler...

Man vet att man är full av hormoner när man sitter och kramar sin amningskudde och gråter när Lizzie och Darcy ÄNTLIGEN inser att de är kära i varandra. Okej, så The Lizzie Bennet Diaries är en modern version av Stolthet och Fördom men seriöst, det borde ju inte förvåna mig att Lizzie och Darcy får varandra...

FYI - lite fler skäl till att se serien:

Avsnitt 45: Ingen Darcy i våt skjorta men lika bra går det med en Wickham utan t-shirt. Gaaaahhhh!!!
Avsnitt 60: DARCY in da house!

Ja, jag har nu sett hela serien och är helt besatt. Sitter nu och ser Q&A-avsnitten och sen finns det t.ex. Lydia's vlog osv.

The Lizzie Bennet diaries

Tack vare Fiktiviteters Austen-dag så blev jag påmind om att se youtube-serien The Lizzie Bennet Diaries. Hundra avsnitt (jag ser vid skrivandets stund på avsnitt 41) och hur fantastiskt bra är den inte då??? Jag älskar den, så underbar! Rollerna känns helt rätt och den fungerar verkligen som modern version och fastän jag kan historien så är det spännande att följa för att se vad som ska hända.

Har ni inte sett den ännu så gör det! Varje avsnitt är ca 3-5min så det är inte svårt att hinna med.

Bibliotekslån - nu ska jag också läsa #ttwih

Gårdagens biblioteksbesök gav rätt bra utdelning: Till Bokmaskarna; Än en gång (Diane Keatons biografi). Till Wallflowerutmaningen; Peter Pan och This side of paradise. Nöjesläsning; a grown-up kind of pretty och den mycket omtalade Tell the wolves I'm home.

Regn stoppar inte Göteborgarna som läser

Igår var vi och trotsade regnet och gick en stadsrunda i Sophie Elkan och John Halls fotspår ihop med Göteborg läser. Jag hade tagit med mig min lilla familj och, som Marcus så fint sa, "Dottern hade bästa dealen" då hon låg i vagnen med regnskydd över sig. Trots regn var det mycket trevligt att vandra runt och se på Gbg med nya, litterära ögon. Grefven fick lära sig lite om synagogan så han var också nöjd. Jag tror dock att vi alla uppskattade fikan efteråt mest :-)

Hallska huset - jag jobbar runt hörnet.

Anna berättar för oss om Hallska huset, Hanneles rosa paraply lyser upp i regnet.

Vilket också Lindas snygga, gröna väska gör

Här bodde Sophie Elkan

Riktigt gamla, fina böcker

En fantastisk citronmarängpaj!

Bilden lånad från Anna. Min lilla kulturella familj.

Tack till Linda och Anna som fixar dessa evenemang! Fler som bloggat om promenaden: Hannele, Boktjuven, Anna, Linda, Marcus

Göteborg läser och stadsvandrar ikväll

Idag är det dags för stadspromenad med Göteborg läser och jag tycker att det är ett utmärkt tillfälle för Grefven och Lill-Grefvinnan att följa med och lära sig lite kulturhistoria. Ska bara se till att läsa färdigt del 2 av John Hall...

Så firade jag Världsbokdagen

Igår var jag på Partille bokhandel för att fira Världsbokdagen med Spansk afton. Iofs trevligt, men det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Först och främst så kunde inte Enligt O följa med - alltså kände jag inte någon där. Inte för att det gjorde så mycket - jag är ganska van vid att vara själv på event. Trots min ålder (34 senare i år) så sänkte jag medelåldern med ca 20-30 år. Ja ja. Det var väl inte det enda? Nej. Det var ju en spansk afton - as in föreläsning för Spanienentusiaster. Jag var den enda där som inte varit i Spanien. Eller kunde något om Spanien. Jag verkade också vara den enda där som kom för vin och tapas :p

Föreläsningen höll på en evighet, Thomas Gustafsson, journalist, var en mycket passionerad och kunnig föreläsare och inte helt otrevlig att lyssna på - men när man är bebisfri i två timmar i en bokhandel så vill man inte sitta still 1½ av dem och lyssna på prat om Spanien...

Tillslut var det färdigt och jag svepte snabbt ett glas vin, drack en god gazpacho och åt lite goda tapas medan jag minglade runt och letade i bokhyllorna. Tyvärr blev det inget bokköp, det är svårt att hitta under stress, men det blev en teburk, en Parispresent till en kompis och ett kort med Shakespearecitat.

En trevlig kväll, men jag borde ha läst på innan så jag visste vad jag gav mig in på.

Spansk afton

Imorgon är det Världsbokdagen (och Shakespeares födelse- dödsdag) och jag ska, tillsammans med Enligt O, till Spansk afton hos Partille bokhandel. Det här blir mitt första och sista event hos dem eftersom de tyvärr ska lägga ned. Jag ser iaf fram emot tapas, böcker och trevligt sällskap.

Det går trögt nu...

Ja, nu är det slut på nöjesläsandet och jag försöker ta tag i att läsa John Hall till Göteborg läser - möte nu på onsdag, och så ska jag läsa Fitzgerald och Peter Pan till min Wallflowerutmaning. Detta samtidigt som Lill-Grefvinnan börjat sova hela natten och därför inte vill sova på dagen. Lite svårt att få ihop tid och lust då. Funderar på om jag ska skippa F. Scott Fitzgeralds This side of paradise (jag är inget fan och den är såååå trög) och nöjesläsa något istället.

Lämna något kvar att önska

Jag har läst så mycket positivt om Grégoire Delacourts allt jag önskar mig att jag blivit riktigt sugen på den. Egentligen var jag sugen på den redan innan - framsidan är riktigt inbjudande med sina härliga färger och, trots att jag inte kan sy, de fina trådrullarna. Jag såg fram emot att njuta av denna mysiga lilla pärla, en riktig feel good. Trodde jag.

Jag blev överraskad. Boken var inte alls vad jag förväntade mig, den var inte alls så munter och mysig som jag trott - vilket jag iofs borde ha listat ut eftersom många av [sekwa]s böcker har något lite dystert över sig. Men här kommer ljuspunkten - det gör inget! Det är något med den här boken som ändå gör att jag gillar den. Jag tror att det är det som jag anser vara lite typiskt franskt - det vardagliga, dystra och fina.

Vi får läsa om Jo som har en sybehörsbutik. Hon har en man som hon verkar älska - fastän han inte alltid behandlat henne så väl, två utflugna barn, en pappa som bara kan minnas 6 minuter tillbaka och två väninnor. Hon har också en blogg som blir mer och mer populär. En dag vinner hon 18 miljoner euro. Kan man köpa sig lycka för så mycket pengar?

Jo, jag tyckte om den här boken, fastän den inte alls var vad jag trodde. Jag gillar att få följa Jos tankar kring vinsten, livet, framtid, nutid och det förflutna. Hon är verkligen en mänsklig kvinna och det går att relatera till henne - hon känns verklig och jordnära.

Ett fint citat ur boken - värt att tänka på:

För det vi verkligen behöver är våra små drömmar i vardagen. 

Det är småsakerna vi måste fixa som får oss att göra upp planer för i morgon, 

i övermorgon och för framtiden; de små oviktiga prylarna 

vi ska köpa nästa vecka och som får oss att tänka att nästa vecka, då finns vi kvar. 

( allt jag önskar mig, s. 127)

Tack [sekwa] för rec.exet!

Löpningspepp med Haag m.fl.

När Lill-Grefvinnan blev två månader började jag jogga igen* - efter ungefär ett års uppehåll (var liksom tvungen att pausa eftersom jag svällde upp som en vattenballong under graviditeten). Jag ser inte mig själv som en joggare egentligen - jag brukar få ett ryck och sätta igång runt jul och håller ut till maj/juni nånting för att sedan sluta springa under sommar och höst och börjar från början igen runt jul. Efter att ha gift mig med Grefven, aka Marathonmannen, och insett att jag är varken lagsport- eller gymmänniska så har jag kommit fram till att löpning är enkelt, kräver inte så mycket tid/material och är bra för en. Alltså ska jag bli en löpare.

Hur ska jag då se till att inte hamna i min vanliga fälla nu i år? Jo, två knep:

1. Jag har (typ) skaffat mig en coach. Min mans systerdotter på 13 år (som lämpligt nog också är vår granne) är en lagom träningsintresserad tjej som gärna tar ut sin moster på en springtur. Fördelen med att springa med henne är att hon vill prata hela vägen och när jag pratar tänker jag inte på hur jobbigt det är. Dessutom är det svårare att hoppa över ett pass när man bestämt med någon annan. Och hon är tuff - "du får inte stanna och gå nu, då har du gjort allt förgäves". När Grefven sagt så då vi sprungit ihop har jag svurit åt honom och gett honom fingret. Man får inte svära och peka finger åt barn/ungdomar - alltså biter jag ihop och springer vidare. Perfekt. För att visa er resultat kan jag säga att jag numera klarar att springa 4 km utan att stanna. Mycket stolt! Om en månad springer jag Vårruset och sedan Blodomloppet - målet är att klara dem (5 km) utan att stanna.

2. Mitt andra knep är att läsa Martina Haags Heja, Heja! - vilket jag gjorde i lördags. Svepte den snabbt och skrattade (som vanligt när jag läser Haag) hela vägen igenom - den är ju helt underbar! Det är verkligen en bok jag kan känna igen mig i - ett kapitel med ursäkter till varför man inte kan springa just idag; tror jag använt nästan allihopa.

Martina Haag började springa eftersom någon trodde hon var gravid med sitt femte barn - vilket hon inte var. Hon stapplade ut och första gången klarade hon att springa 12 minuter (been there!) och numera springer hon marathon (not gonna go there!). Kan hon så kan jag - jag är både yngre och endast enbarnsmamma.

Jag rekommenderar klart boken Heja, Heja! till dem av er som behöver lite pepp inför att börja springa - eller ni som redan springer som vill ha ett gott skratt och lite igenkänningsfaktor. Jag läste högt ur vissa kapitel för Grefven - de var bara så träffande. Att jag dessutom har en hälsning och hennes autograf** längst fram peppar ännu mer!


* Nej, jag började inte jogga för att bli av med mammakilon och se ut som en fotomodell - har aldrig gjort det förr och kommer aldrig göra. Jag gjorde det eftersom jag måste röra på mig. Och kanske förlora något mammakilo. Eller två. Men mest för att få frisk luft. Lite egentid. Och motion.
** Köpte den på Bokmässan - höggravid. Martina tittade på mig och sa: "Du kommer springa Gbg-varvet nästa år om du läser den här". Nja...