Jenny Colgan (öppenbarligen inte bara min favoritförfattare utan också min själsfrände) skrev i början av 2000-talet den här söta berättelsen om ”Hedgehog” som hatar sitt liv, sitt jobb och som bara inte kan förstå varför vuxenlivet inte blev som de där 80-talsfilmerna lovade. Hon bestämmer sig för att dra med sina vänner till USA där de ska leta upp Andrew McCarthy och fråga honom om hur man ska få livet att vara mindre bleargh.
Jag tycker att det blir en underhållande historia fylld med nostalgi (jag var tvungen att se om just St.Elmo’s fire efter boken igår kväll) och nu längtar jag efter att se fler nostalgifilmer. Visst är boken lite överdriven ibland men ändå finns det en charm där i och jag förstår verkligen känslan av bleargh som kan uppstå nu i vuxenlivet. Är det här allt? Ska det vara så här?
Så, absolut underhållningsläsning och boken passar utmärkt med lite filmkväll. Undrar vad jag ska se ikväll?
Betyg: 🎥🎥🎥🎥🎥
Men herregud! Hade ingen aning om den här boken. Andrew McCarthy var en av mina allra första filmstjärnecrushes och faktum är att jag har tänkt på de här filmerna mycket den senaste tiden eftersom jag har hört titellåten till St. Elmo's fire ett flertal gånger på bara någon vecka.
SvaraRaderaVill du att jag skickar boken till dig?
RaderaTack för erbjudandet 🙂 Jag tror dock inte att jag behöver äga den här boken, försöker ju skära ner på bokinskaffningsmängden 😕
Radera