Bokmaskebok: A spool of blue thread

Det var kanske inte jättesmart att läsa den här boken direkt efter Sommaren utan regn - de är nämligen ganska lika. Det är en långsam familjehistoria fylld med hemligheter här också, men den här går över flera generationer. Turligt nog tyckte jag väldigt bra om den här också!

Jag har spanat på boken ganska länge innan jag läste den - tycker omslaget lockar. Nu när jag läst den är jag inte helt säker på vad det omslag som är på min version har med storyn att göra dock... Kanske ska det föreställa Junior och Linnie?

Det är förresten Junior och Linnie som jag fascineras mest av. Deras förhållande och deras karaktärer - så olika och den hemlighet de bär på - den chockar. Jag undrar också hur deras förhållande sett ut under åren. Junior påminner om pappan i Belgravia, han vill tillhöra en högre klass än den han gör och han gör allt han kan för att accepteras där.

När den diskuterades i Bokmaskarna så visade det sig att de andra var mer kritiska till den, de tyckte att den hade för många olösta trådar (no pun intended) och också att det inte blev tydligt vad just den blå tråden skulle representera. Själv tyckte jag om de olika karaktärerna och deras historier.

Vi tyckte allihopa att det var intressant hur småsaker fick ta plats i boken - toabesök, hundpromenader - sådant som inte brukar vara med i böcker. Det var också ett spännande begrepp hur vissa större saker nämns i förbigående och är lätta att missa om man inte läser uppmärksamt. (Nu kan jag tyvärr inte ta ett exempel eftersom jag då spoilar lite).

Helt klart en intressant bok med fina berättelser om olika generationer av en familj.

Kulturkollo läser: Sommaren utan regn

Jag blev sugen på att hänga med i Kulturkollos bokcirkel om Maggie O'Farrells Sommaren utan regn och hade turen att vinna boken när de lottade ut två ex. Tack Sekwa och Kulturkollo!

Jag blev snabbt riktigt förtjust i boken. En man lämnar hemmet en morgon och kommer inte tillbaka. Mamman ringer sina barn och en ganska så intressant familj introduceras. Hemligheter, lögner och fördomar hålla dem isär men iom pappans försvinnande så samlas de igen och förenas i sökandet. Mina tankar gick till Troppers Sju jävligt långa dagar som även den handlar om en dysfunktionell familj som samlas - där kring faderns död - och vi får lära känna dem och nysta upp deras hemligheter.

Min favorit är yngsta dottern Aoife. Hon lider av riktigt rejäla läs- och skrivsvårigheter - vilket ingen verkar uppmärksamma (gjorde man inte det -76 kanske?). Hon fejkar sig fram och lever hela tiden på rädslan att någon ska upptäcka hennes problem. Tänk att inte ens våga erkänna det för sin familj eller pojkvän...

Det är en ganska lugn och lågmäld berättelse men man får lära känna de olika familjemedlemmarna väl och bilda sig uppfattningar om dem. Att det är en het sommar glömmer jag bort under läsningen, jag tänker inte så mycket på miljön alls inser jag efteråt, jag har fullt upp med att hänga med i familjedramat.

Jag gillade verkligen boken och den gick väldigt fort att läsa. Rekommenderas! Den griper tag i mig på första sidan, är väldigt välskriven och spännande.

Motion och läsning ska bygga denna kropp

Inte låter man en sådan sak som lite träning hindra en från att läsa. Brita "lånade" min mobil när jag var upptagen med annat... 

(Nu ser man ju inte att jag rör mig men jag cyklade 9 km medan jag läste). 

Grattis Shakespeare och boken!

Grattis William Shakespeare på din (eventuella) födelsedag! Som det fan jag är har han en egen plats i hyllan - full med böcker av och om honom (de flesta olästa...)

Men det är ju inte bara Shakespeares dag idag, det är även Världsbokdagen. Jag firar, som alla andra dagar, genom att sitta en stund i min läshörna. Började precis på en ny bok som definitivt kräver tedrickande som ackompanjemang :-)

Igår var jagoch hälsade på mina föräldrar och min lillebror följde med - blev väldigt glad när Brita och han satt och läste Busiga Bebbens flygplan.

Hyllvärmare: The Cherry Cola Book Club

Den här lilla godingen köpte jag på vår ena bröllopsresa tror jag - det betyder att den stått i hyllan ca 6 år... 

Nu är den läst iaf och den visade sig vara del 1 i en serie. Lite jobbigt, för nu är jag ju såklart sugen på att läsa resten. 

Den handlar om en tjej som är bibliotekarie på ett litet bibliotek i en liten stad (by?) och det hotas av nedläggning. Hon tänker dock kämpa och med hjälp av en bitter gammal dam och sin restaurangvän så startar hon upp en bokklubb. De ska läsa stora, kvinnliga författare från södern - Margaret Mitchell och Harper Lee hinns med. Folk engageras, kärlek uppstår (lite snabbt och konstigt dock) och man kan ju ganska så lätt lista ut vad som händer...

Det är en söt historia och det är kul att läsa om vad hon hittar på för att rädda sitt bibliotek. Hon hittar intressanta diskussionsämnen för böckerna de läser och där blev jag lite inspirerad. 

Bokbubblarbok: Sin ensamma kropp

Jag läste inte färdigt den här boken. Jag gav den 60 sidor och flera dagar men eftersom den höll på att förstöra det härliga läsflytet jag kommit in i så gav jag upp. 

Ikväll när Bokbubblarna träffades visade det sig att jag inte var den enda... Det här kan ha varit en av de böcker vi läst som vi tyckt minst om. Vi frågade oss dock varför man aldrig skriver om de böcker man inte läser färdigt - alltså tänkte jag att jag gör det. 

Jag hade svårt att fatta tycke för karaktären - hon pratar med sig själv och jag förstår inte om vad. Hon anser sig vara fel och jag orkar helt enkelt inte följa med i hennes tankegångar. 

Hjärnkoll på vikten

Jag såg den här på biblioteket och tänkte att det kunde vara lite intressant läsning. Min Viktväktarcoach hade pratat lite om den och det kan ju vara intressant att veta hur vi egentligen fungerar. 

Nja. Visst är det fakta man får serverat men det finns ju olika grader i helvetet. Vissa saker är vettiga, vissa är nog redan förlegade och vissa blir jag bara riktigt frustrerad över. 

Tycker det är intressant att den enda vintminskningsmetoden som nämns vid namn är just Viktväktarna och då nämns de som ett dåligt alternativ eftersom de säger att man inte ska äta. Äh? Say what? Jag gör inget annat än äter (jo, okej, det gör jag ju) hela tiden. Tanken med dagens Viktväktarna ÄR att äta - regelbundet och sådant du blir mätt på. Du kan äta vad du vill men till en viss mängd. 

Ja ja, nu ska jag inte tjöta om VV. En annan sak som jag störde mig på var allt snack om socker. Jag fattar att det är dolt socker i det mesta som är halv- eller helfabrikat men hallå! Jag kommer att ge mina barn fiskpinnar, potatismos, köttbullar och burkmat. De äter, blir mätta och jag varken orkar eller vill laga mat från grunden varje dag. Sorry. 

Så. Intressant bok men jobbigt att lära sig om vissa delar som det hade varit skönare att få fortsätta blunda för. 

Kärlekens fyra årstider

Jag har kommit in i ett härligt läsflyt och den här lilla finingen gjorde ju inte saken sämre. 

Det är fyra fina kärlekshistorier som berättas och som sedan vävs ihop. De är sorgliga, vackra och lätta att ta till sig. 

Där finns olycklig kärlek, ensam kärlek, ung och gammal kärlek och blommornas magiska språk. 

Jag gillade den verkligen, rekommenderas!

Tematrio: Omläsning

Jag tänkte haka på Lyrans tematrio den här veckan - ämnet är "omläsning" och det sker alldeles för sällan (inte så konstigt iofs med alla olästa böcker jag har i hyllan).

Men men, tre böcker värda att läsa om och om igen:

1. The Jane Austen Book Club av Karen Joy Fowler. Jag läser om den vartannat år ungefär och ser filmen flera gånger om året. Jag har tjatat om dem båda här på bloggen förr - älskar både boken och filmen!

2. Pride & Prejudice, Persuasion, Sense & Sensibility och Northanger Abbey av Jane Austen - jag älskar ju Austen och hennes böcker går att läsa om och om igen. Nästan alla iaf. Mansfield park är bättre som film och Emma gillar jag inte alls. Men de andra - absolut omläsningsbara.

3. The perks of being a wallflower av Stephen Chbosky. Jag har läst den flera gånger och varje gång är den lika spännande eftersom jag glömmer bort vad det är för hemlighet han bär på. Så underbart fin bok!


   

Pride and promiscuity

Förra året hade jag ett Austen-år (mer än alla andra år alltså). Anna hittade en bok i sin samling och gav den till mig och nu har den blivit läst. Det är en bok med de "förlorade sexscenerna från Austens verk".

Ja... vad ska man säga? Jag inser etter läsningen att jag faktiskt föredrar Austens böcker som de är. Det sexiga med hennes karaktärer och handlingar är ju just längtan och oskuldsfullheten. Visst kan jag tycka att det är lite kul med moderna versioner där det går lite fortare fram men den här boken stör mig på så många sätt! 

Först och främst så stör jag mig på hur den utger sig för att vara helt äkta, att det faktiskt är borttappade manussidor från Jane Austen som hittats. Att en Austenforskare kommenterat och skrivit förord där hon också intygar äktheten i det hela. 

Sedan stör jag mig på nästan alla sexscenerna som mest bara känns som dåliga porrfilmsidéer. Kanske är jag pryd men de allra flesta scenerna har jag väldigt svårt att tänka mig i Austens böcker. 

Men men, allt är inte superdåligt. Jag gillar en av scenerna - den enda som faktiskt får mig att skratta till och tro att den hade nog Austen själv gillat; Mr and Mrs Collins (från Stolthet & fördom). Mrs Collins klär ut sig till Lady Catherine DeBurgh och smiskar Mr Collins. Med tanke på hur den mannen fjäskar för sin beskyddare så blir scenen väldigt (t)rolig. 

Tack Anna för boken, den var kul att läsa även om jag inte riktigt gillade den :-)

En tidig vårsöndag

Blir man väckt 6.45 en söndag får man ju iaf vara glad för solsken och en lässugen lillkille. 

Bokbubblarbok: Belgravia

Nu är det ett tag sedan vi både läste och samtalade om den här men jag ligger lite efter med bloggandet... 

Hur som helst så läste vi Belgravia förra månaden och det var ju lite intressant eftersom jag ganska nyss (och något sist på bollen) sett Downtown Abbey. En nackdel kan väl vara att just att det var så nyss - bok och tv-serie skiljer sig inte så mycket... 

Det är lite samma story som i serien men fokuserar mer på EN stor händelse, en hemlighet. Vi får dessutom mestadels bara följa herrskapet och inte tjänstefolket på samma sätt. 

Jag gillade boken men den var ingen Bokbubblarhit - endast fyra av oss hade läst hela och den fick 3,33 i snitt.