Andra delen av Liv efter liv

Oj vad mycket som kan hända på 130 sidor. Förra veckans läsning tyckte jag iofs om men den var ganska så tillbakahållen och mycket samma sak. Jag längtade efter att det skulle gå vidare och det gjorde det definitivt i veckans läsning.

Ursula blir äldre och upplever en känsla av déjà-vu - något hennes föräldrar inte riktigt tar på allvar. Hon skickas till en psykolog men känner väl inte riktigt att hon blir botad. Mamman Sylvie som jag gillade i första delen, ändrar roll och går mot ett ganska otrevligt håll i den här delen. Det händer en hel del otrevliga saker i Ursulas liv och mamman väljer att, istället för att visa stöd och förståelse, nästan avvisa Ursula. Teddy (en lillebrodern) finns där dock som en stöttepelare. Det händer dock tråkigheter i hans liv också som han inte riktigt hämtar sig från.

Pappa Hugh är tillbaka efter kriget och han tycker jag att jag tar till mig bättre i den här delen, han finns där för sin dotter. Faster Izzie har också en större roll här - den utsvävande och lite självständigt galna kvinnan som gör som hon vill, lever lyxliv utan att ha råd med det och skriver tidningsspalter och böcker om sina brorssöner. Ursula uppskattar henne, Izzie blir den hon vänder sig till i svåra tider, men resten av familjen vill helst inte veta av henne. Speciellt Sylvie och Izzie går inte ihop.

När alla otrevligheter sker i Ursulas liv så sitter jag och hoppas att hon ska få dö och återfödas - men det händer inte. Bokens kapitel är längre i den här delen för Ursula dör inte hela tiden. Hon lever och genomgår allt hemskt och man vill bara hoppa in i boken och stoppa det.

Det ska verkligen bli spännande att läsa fortsättningen, man undrar ju vad som ska komma att hända de 130 följande sidorna...

När man lyckats väl med något

"Mamma, du behöver inte vara med här, du kan gå och läsa din bok så ropar jag 'nu är det mat' sedan."

Jag har uppfostrat min 3-åring väl :-)

Lite smaktips från en författare

Förra året läste jag Soulless-serien av Gail Carriger och älskade den. Sedan dess följer jag författarens blogg och den är väldigt kul och intressant. För ett tag sedan hade hon ett mycket passande inlägg för oss boblmaffar, hon parade ihop American girl scout cookies med dess engelska te-motsvarighet - alltså hon matchade kakor med te.

Absolut värt en titt för inspiration och smakråd när vi vill sitta ned med en god bok, en god kopp te och en liten god kaka. 

Främlingar på ett tåg

Så har jag då läst en typ thriller - eller? Jo, men psykologisk thriller är det väl ändå. En klassiker tydligen, där ser man vad man vet lite. 

Om två män som träffas på ett tåg och den ena kommer på idén att de skulle kunna mörda åt varandra. Den andra tycker detta är fel, säger nej tack och avlägsnar sig. Man nr ett mördar dennes (ex)fru och börjar sedan förfölja man nr två. 

Spännande? Jovars. Välskriven? Absolut, jag gillade den här mer än tex Flynns Gone girl. Den här går på djupet med just det psykiska och man får en förståelse för båda männen. Intressant bok ett stort steg utanför min vanliga genre. Det ska bli intressant att diskutera den med Bokbubblarna på vårt 5-års jubileum! #Lindaläser2016

Faran med Pocket shop...

... Det är omöjligt att inte köpa något när man går förbi där. 

Första delen av Liv efter liv

Hade det inte varit för Johannas cirkelläsning av Liv efter liv så hade jag nog aldrig börjat läsa boken - trots det lockande omslaget. Jag är dock glad att jag hängde på. Jag ar läst de första 129 sidorna (pocketversion) och gillar än så länge. Det är lite hoppigt och svårt att hänga med, Ursula dör gång på gång och återföds. Hon får hela tiden en chans att göra om sina val, sitt liv och trots att hon är väldigt ung är det intressant att följa hur hennes tankegång går.

Jag gillar verkligen mamman i berättelsen, hon känns härlig och jag tycker det är lite roligt hur hon ser på sina barn. Hon älskar dem alla, ja, kanske inte äldsta pojken lika mycket, men alla de andra :-p Jag förstår henne dock, äldsta pojken verkar rätt vild och otämjbar. Pappan har jag inte så mycket för heller - han har iofs stuckit iväg och krigat "för äventyrets skull" - lite oschysst att lämna mamman ensam med fyra barn. Och tjänstefolk iofs.

Det ska bli intressant att se hur historien utvecklas - jag tycker att det räcker med barndom nu...

Jane Austen made me do it

Känner att jag gjorde helt rätt bokval inför Englandsresan. 22 st Austen-inspirerade noveller - alldeles lagom och i några fall glömde jag faktiskt att det inte var Austen på riktigt. Några av dem handlar om karaktärer från de olika böckerna, några om Jane själv och en av dem om Janes bror Frank, kapten i flottan. 

Jag gillade mest den första novellen, "Jane Austen's nightmare" av Syrie James. I den stöter Jane på flera av sina karaktärer och de är upprörda, besvikna eller lyckliga - beroende på hur Jane porträtterat dem i böckerna. Marianne Dashwood är arg eftersom Jane separerade henne och Willoughby, Fanny Price och Elinor Dashwood tycker att de porträtterats alldeles för tråkiga och perfekta. Paren Darcy och Bingley är nöjda och lyckliga medan Wickham, Willoughby, Jihn Thorpe m.fl. jagar Jane med eldgafflar. När Jane vaknar bestämmer hon sig för att skriva en sista bok, men dess karaktärer ska skilja sig från de tidigare och hon skriver om Anne Elliot i Persuasion. 

Jag har gillat en del av novellerna och vissa tycker jag var sådär. Absolut en novellsamling värd att läsa om man gillar Austen, men det kan vara bra att ha läst alla hennes verk innan. #Lindaläser2016

Shoppingdagen har bara börjat...

Man skulle kunna förköpa sig när second handböckerna här kostar 12kr/st...

Läser Jane Austen (typ)

Börjar dagen med lite läsning... 

Jane Austen för hela slanten

Idag besökte vi The Jane Austen Centre och lärde oss lite om Jane, hennes familj och hennes tid i Bath. Trevligt, charmigt och med duktiga guider. Jag fick klä ut mig, shoppa loss och sedan avslutade vi med "Tea with Mr Darcy". 

Efteråt kan det hända att vi besökte lite olika affärer, bl.a. Waterstones och en liten independant bookstore, Mr B, och jag kanske köpte lite böcker... 

 

Grefven överraskade mig med ett fint halsband han köpt i Austenbutiken medan jag var på toaletten :-) 

Travelling boblmaf-style

Med P&P-tröja, P&P-halsband, Austen-inspirerade noveller och glittriga naglar så drar jag (och maken) iväg till Bath för några dagars semester/fortbildning. 

What I Instaread

Ibland ser man en titel och tänker "ja, den här behöver jag nog läsa". Nu har jag läst den och även om jag inte riktigt tar till mig allt så märker jag att jag redan börjat tänka till kring hur jag pratar med Brita och hur jag lyssnar på henne. 

Boken är noggrann med att berätta för oss (föräldrar) att allt är vårt ansvar och vi kan aldrig skylla något på våra barn. Nja, skulle jag vilja säga. Visst har vi högsta ansvaret men lite ansvar ska väl våra barn ta också? 

Som sagt, lite kritiskt läser jag den och jag är lite lätt allergisk mot fina budord, gurus, meditationsövningar och allt tjafs om att andas - men jag märker samtidigt att jag tar åt mig av vissa delar. Den här veckan har jag försökt att sluta skälla instinktivt på dottern och istället prata lugnt och pedagogiskt med henne. Om hon lägger sina sockor i handfatet och blöter ned dem - vad gör det? Måste jag skälla? Kan jag istället (lugnt och sansat) säga att det där inte var så bra och att vi nu måste hänga upp dem på tork? 

Jag har också varit noggrann med att njuta av att få leka med Brita och se det som kvalitetstid - istället för att tänka på alla saker jag "kunde gjort" istället. Att läsa eller blogga är iofs kul men det kan jag ju göra när som helst. Jag måste lära mig att prioritera mitt barn framför mig själv - iaf till viss del. #Lindaläser2016

Marcus also made me do it...

Man vaknar en morgon, går in på Facebook och det första som dyker upp är boblmaf- Marcus som säljer sin Pride & prejudice-tröja. Jag hetsköper direkt! Jag ska ju trots allt till Jane Austens Bath på måndag och det här blir ju den perfekta resetröjan. Du har rätt i att den är väldigt mysig. Den är iofs grå men nu har jag ju en ny färgglad scarf jag kan ha till :-)

Marcus hade snällt skickat med en bok också - tack! 

Johanna made me do it...

Jag skulle bara gå in på Lindex och köpa en scarf. Inget mer. Men eftersom jag idag lyssnat på Johannas gästspel i podden Skott från höften, där hon pratade nagellack, så "råkade" det bli tre sådana också. Jag kan ju trösta mig med att de matchar scarfen.

Sedan skulle jag bara gå förbi Pocket shop - INTE köpa något (jag ska ju till England på måndag). Ja, det gick ju sådär. Jag hade en kupong på 20% rabatt och Johanna har ju tänkt bokcirkla om Liv efter Liv och jag har ju ännu inte läst något av Kate Atkinson så... Boken matchar ju iofs också scarfen, så varför inte? 

What I Instaread

Efter lovet ska Bokmaskarna träffas och prata om den här lilla skräckisen - eller ja, jag tyckte kanske inte den var överdrivet läskig men fasiken vad spännande den var! 

Jag gillar verkligen idén att basera sin bok på ett gäng underliga foton som folk samlat ihop på loppisar. Det fungerar verkligen och historien om Miss Peregrine och hennes besynnerliga barn har fått mig att läsa så fort jag haft en stund över. Jag gillar också att man kan dra paralleller till de hemskheter som försiggick runt 40-talet. 

En verkligt cool bok som jag absolut gillar och rekommenderar - det ska bli kul att träffas och diskutera den. #Lindaläser2016

Kvällens bio

Ikväll var jag och delar av Bokbubblarna på bio och såg Suffragette. Efteråt pratade vi lite kort om den och funderade på vad man kan säga om den som inte redan är sagt...

Jag hängde mest på för att få komma ut på bio, hade inte koll på vad filmen skulle handla om och var verkligen inte beredd på hur den skulle beröra mig. För det gjorde den - speciellt familjescenerna. Att som mor och kvinna inte ha någon laglig rätt till ditt barn om din man inte vill ha dig där - fy fan! Jag ville inget annat än att slänga mig ut ur biosalongen och springa hela vägen hem (vilket hade varit dumt, tåg är snabbare) och krama min dotter. 

Så, en fråga som dyker upp genom filmen är VAD ÄR DE SÅ RÄDDA FÖR??? Seriöst? Vad tror de kan hända om kvinnor får rösträtt? Hur kan det fortfarande finna folk och kulturer som är rädda för kvinnor? För flyktingar? För homosexuella? 

Eftersom jag inte är så insatt i varken historia eller politik så avslutar jag här. Filmen var bra, inget jag kommer se igen för, precis som The help/Niceville så blir jag alldeles för arg för att tycka om den. Men ja, jag är oerhört tacksam till alla kämpar som gav sina liv, sitt allt och sina röster för att jag och min dotter ska få leva med alla rättigheter vi idag tar för givet. 

Mindfulness för föräldrar - mhrm...

Har man lite tid över på Centralstationen innan tåget går...

Har man ett fullt stämpelkort hos Pocket shop...

Om hon den där trevliga tjejen står i kassan på ovan nämnda ställe så man vill in och tjöta lite...

Ja, då kan det hända att man kommer hem med ännu en bok till hyllvärmarhyllan. 

Men helt ärligt, jag behöver läsa den här boken. Baksidestexten handlar om att njuta när treåringen ska klä sig själv. Njuta? När man har bråttom iväg på morgonen eftersom man och barn är typ medvetslösa tills vi MÅSTE åka och då drämmer treåringen igen dörren och ska välja kläder själv och typ ETT ÅR senare kommer ut med kläder som är för små och totalt omatchade. 

Nej, nu är jag elak, min dotter är noggrann med att det ska matcha. Typ. Bara inte med samma mått som jag är. Jag tänker dock att hon kanske blir nån form av designer eller liknande när hon blir stor och hur pinsamt vore det då inte om jag stått i vägen för hennes utveckling?

Så, mindfulness. Kanske borde läsa den... 

En mening kan säga så mycket

Kulturkollo är igång med veckans utmaningar och min vana trogen väntar jag in i det sista på inspiration - trots att ämnet den här veckan är "Säg det med en mening".

En man som kan det där med att säga mycket på väldigt litet är Shakespeare.

All the world's a stage,

And all the men and women merely players;

They have their exits and their entrances,

And one man in his time plays many parts,

His acts being seven ages.

 - William Shakespeare, As you like it

What I Instaread

Kanske ska jag någon gång lära mig att jag tyvärr inte brukar tycka att biografier och liknande,om folk jag inte direkt känner till, är så intressanta. Jag känner inte till Nora Ephron, men känner till hennes filmer. Inga jag älskar dock... 

Men, jag vann den här boken och det är en titel många rekommenderat så klart jag blev nyfiken. Jag har dock lite svårt för den. Jag tycker det är lite tråkigt med en massa name dropping, jag har svårt att ta till mig av det hon skriver men jag kan också se glimten i några av krönikorna. Absolut inte en dålig bok, men den passar kanske bättre till någon som känner till Ephron. #Lindaläser2016 

Tack till @printzpublishing för vinsten - älskade den fina inslagningen!

Sin mors dotter

Även treåringar gillar Tjolöholms Austen-utställning :-) Jag har inte bett henne posera utan det skedde rent spontant - efter att nästa foto tagits...