I våras hoppade jag på Mias (Kulturistanmia på Instagram) tegelstensutmaning igen (vi läste DET förra året) och tog mig an Steglitsan som länge stått i min hylla. Jag hade också precis skaffat mig en Storytel Reader och då boken är väldigt tjock blev den perfekt att samläsa på readern.
Jag vet att boken är omtalad, att den ska vara så bra osv men den föll mig inte riktigt i smaken. Den börjar dramatiskt - en ung pojke mister sin mamma i en stor explosion på ett museum - och första halvan av boken är rätt intressant (men hemsk) men sedan spårar det liksom ur... De sista sidorna vet jag inte ens riktigt vad de handlade om. Jag förstår att det blir svårt för en pojke som går igenom det han går igenom att få ett normalt liv men jag blir så förbannad på att det inte finns något skyddsnät, att ingen ser, att ingen förstår och att han själv inte säger något. Det finns fina människor i hans liv men han vågar inte lita på någon - suck!
Jag är glad att jag har läst den och jag ser att den kommer som film i höst - men nja, jag kommer inte direkt skynda mig till biografen.
Betyg: 🐦🐦🐦
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar