Jag minns kanske inte riktigt stunderna då min mamma högläste för mig, men hon blev så trött på att läsa Karlsson på taket varje kväll för mig att hon spelade in en session på band. Det bandet lyssnade jag på, varje natt, fram till tonåren (då jag insåg att man tydligen skulle lyssna på musik och inte mammas godnattsagor vid läggdags).
Jag har fortfarande kvar bandet, men tyvärr inget att spela det på. Jag kan det dock utantill - alla tillfällen då jag avbryter läsningen med "men jag kan inte se" "varför gör han så?" Osv. Jag är jätteglad att hon valde att spela in läsningen, det bandet är en skatt!
Vilket fint minne! jag läste in band med Bröderna Lejonhjärta till min syster för att hon inte kunde sluta att tjata på mig om att läsa. Undra om de finns kvar? Verkligen skatter!
SvaraRaderaAbsolut, och extra roligt att jag kan höra mig själv och mina kommentarer :-)
RaderaÅh, vilket fantastiskt minne! Ett sånt band önskade jag att jag hade också!
SvaraRaderaÅh men, du måste ju skaffa en bandspelare!
SvaraRadera