2002 läste jag den här första gången. Jag läste litteraturvetenskap, var ganska ny som storläsare och hade väl inte riktigt så mycket att jämföra med. Jag minns att jag älskade den och att den var väldigt svår eftersom alla hade samma namn och talade inifrån huvudet.
Att läsa om den 14 år senare, med väldigt många fler böcker i bagaget och en större analytisk förmåga, var intressant. På bloggen har ni kunnat följa min kamp, den är verkligen svårläst. Den var inte riktigt som jag mindes den heller.
Men. Den är riktigt intressant att diskutera och ikväll har Bokmaskarna gjort det. Vi diskuterade det faktum att alla är väldigt själviska, elaka och att det verkar vara lite väl mycket "syskonkärlek" mellan vissa av dem. Vi tyckte också att det är väldigt skickligt av Faulkner att kunna berätta en historia på det här sättet. Den har tydliga spår av modernismen - man ser samma typ av inre monologer som Joyce och Woolf gör.
Jo, jag tycker nog fortfarande att den är bra - men den kräver en diskussion. #Lindaläser2016
tror inte jag läst denna
SvaraRaderahar boken
SvaraRaderaProva att läsa den, den är intressant!
RaderaJag läste denna någon gång före 1991, så långt sträcker sig mina anteckningar och den är bara markerad som läst, men har inget läsdatum. Kan helt ärligt inte minnas någonting. Kanske är det dags för en omläsning även för mig :)
SvaraRaderaProva, den är ju minst sagt en intressant utmaning...
Radera