Mogen för skrubben - en bok för skolpersonal m.fl.

Ja, äntligen en hyllvärmare! Jag har ju hängt på Fantastiska berättelsers Hyllvärmaretävling och sedan har jag mest läst bibliotekslån. Så kan vi ju inte ha det... Tack vare Kulturkollos lyrikvecka kom jag dock på att jag hade en bok av Solja Krapu som länge stått i hyllan. 

Mogen för skrubben är skrämmande träffsäker. Den handlar om en svensklärare som blir inlåst i kopiatorrummet på skolan en fredagkväll och inte utsläppt förrän måndag morgon. Hon har glömt mobilen hemma (hon skulle ju bara kopiera lite lektionsmaterial, det tar ju inte så lång tid) och hon hade ju sagt till tonårssonen (som satt och spelade datorspel). Visst är det lite tragiskt att ingen letar efter henne. Visst är det lite tragiskt att hon behövde bli inlåst i en skrubb för att ta sig tiden att reflektera över sitt liv, sina val och sin situation.

Allt kanske inte riktigt är perfekt. Hon har kanske gått och blivit tråkig. Eller, kanske har hon alltid varit det. Duktiga flickan. Perfektionisten. Svenskläraren. Med sin rödpenna, sin cykelhjälm och sina lektionsplaneringar. Tar hand om familjen gör hon också. Och lärarkandidaterna. Kollegorna lär ju inte göra det iaf. Inte är hon omtyckt heller, fastän hon gör så mycket för eleverna. Och uppskattning, det får man ingen.


Ja, den kan verka dyster, men den är precis som Solja Krapus poesi - diskbänksrealism. Hon träffar så mitt i prick med beskrivningarna kring lärarvåndorna att jag både skrattar och nästan gråter åt den. Rättningshögarna, den obetalda övertiden, kollegorna, eleverna, de icke existerande resurserna, nedskärningarna, kopiorna, läromedlen, telefonsamtalen, utvecklingssamtalen osv.

Alla som jobbar i skolvärlden bör läsa den. Ni andra också. Definitivt en bok jag rekommenderar!