* Hamlet av William Shakespeare. Första gången jag skulle läsa Shakespeare hade jag aldrig hört talas om honom och bad mamma om råd. Hon föreslog att jag skulle läsa Hamle
t eftersom "Han är lika knäpp som du är". Jag tyckte den sög. Såg filmen (med Mel Gibson) och efter det började en långvarig kärlek till Hamlet. Mina stackars lärare i både gymnasiet och på högskolan har fått ta del av denna kärlek, som såklart måste uttryckas genom uppsats efter uppsats. Mina stackars elever har också fått utstå den här kärlekssagan då jag pinat dem genom filmer, läsning och djupa diskussioner. Mamma visste nog inte riktigt exakt hur knäpp jag var...
* Brott och Straff av Fjodor Dostojevskij. Pocketversionen har rosa utsida och det kan ha varit det som, till en början, gjorde den läsduglig. Sedan var jag fast. Jag ville veta hur det skulle gå för Raskolnikov och hans övermänniskotankar. Spännande, känslosam och alldeles underbar.
* Processen av Franz Kafka. Vi tvingades läsa den här sista året i gymnasiet och alla
hatade den. "Den är svår", "Jag fattade inget" osv hördes i klassrummet. Jag har alltid velat skilja mig lite från andra så såklart älskade jag den. Jag hade inte heller riktigt fattat den men vad gjorde det? Den var ju så sjuk och så konstig och alldeles lagom snurrig och irriterande för att jag skulle bli kär.
* Jane Eyre av Charlotte Brontë. Den här älskade jag verkligen. Det är klart, vissa delar hade jag gärna klippt bort eftersom den var såååå lång och jag tyckte inte om när fröken Eyre lämnade Rochester men ändå en bra bok. En intressant kärlekshistoria.
* Stolthet och Fördom av Jane Austen. Finns det någon
som inte älskar den här?
ÅÅh, stolthet och fördom. Bra grejor.
SvaraRaderaVisst är den :-)
SvaraRadera