lördag 17 augusti 2019

Klockmakarens dotter

Jag måste börja med att säga att jag älskar de vackra omslagen Kate Mortons böcker får. De är drömmiga och vackra - precis som innehållet. Den här boken var inget undantag - jag gillade den mystiska stämningen direkt.



Som det brukar i Mortons böcker får vi följa flera magiska historier som knyts samman till en. I den här kretsar det kring den mystiska kvinnan som är just klockmakarens dotter - hon som ingen vet var eller vem hon är.

Text från Forums hemsida:
Ny storslagen roman om kärlek, hemligheter och gåtor i det förflutna av hyllade och älskade Kate Morton. Till godset Birchwood Manor på engelska landsbygden anlände på 1860-talet en grupp konstnärer ledda av den karismatiske Edward Radcliffe. En vistelse i inspirationens och kreativitetens tecken slutade med katastrof då en kvinna mördades och en annan försvann. I nutid hittar den unga arkivarien Elodie Winslow en gammal väska som innehåller ett foto av en vacker kvinna och en teckning föreställande ett pampigt hus. Hon blir närmast besatt av kvinnan och känner omedelbart igen huset, fast hon vet att det är en omöjlighet. Vad har hon för koppling till det som hände för länge sedan på Birchwood Manor?

Jag älskar att Morton är så duktig på att få mig att se miljöerna så levande framför mig - jag ser det gamla huset med sitt magiska skimmer, jag ser målningarna och jag ser skogen, vattnet och gravarna som finns där vid huset. 

Det finns karaktärer i boken som berör, bl.a. den sjuklige unge mannen som klockmakarens dotter träffar på när hon flyr undan polisen men även Elodies gammlemorbror (tror jag det var) som alla tyckte var lite konstig men som var en väldigt fin person. Elodie däremot har jag till en början svårt för - hon lever i skuggan av sin mors ande och förstår inte själv hur olycklig hon gör sig med sin fästman, hans mor och hennes egen far.

Jag gillade boken - det är en typisk Morton tycker jag (okej, jag har inte läst allt men det här är min tredje eller fjärde) och jag tycker att det är en fin men sorglig historia. Tack till Forum och Marie Jungsand för rec.ex.

Betyg: 🕰🕰🕰🕰

2 kommentarer:

  1. Är den bättre än Huset vid sjön (om du har läst den)? Jag tyckte den var lite ojämn, jättebra dåtidshistoria, inte alls lika bra nutid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade nog Huset vid sjön mer, men jag håller med, nutidshistorierna är inte alltid lika bra som de historiska.

      Radera