tisdag 3 oktober 2017

Familjens projektledare säger upp sig


Helt fel dag att skriva om den här - båda barnen vaknade runt 6 och jag känner mig som ett argt och grinigt monster. 

Den här boken är dock väldigt intressant och jag kände igen mig i mycket när jag läste den. Jag är ganska mycket familjens projektledare. Grevfen gör absolut mycket både i hemmet och med familjen men med tanke på att det är jag som är mest hemma med barnen så känner jag ofta att jag har huvudansvaret och mest koll på allt. Förskoletider, extrakläder, kalasinköp, matlagning, balettpackningen, läkarbesök, tandläkarbesök, sångstunder, bushus mm. Precis som författaren så känner jag ofta att jag vill säga upp mig från detta. Jag orkar inte. Jag blir helt slut av allt som ska hållas ordning på, fixas, lekas med osv. 

Men men, får man bara en god natts sömn så klarar man allt. Eller ja, just det ja. Småbarnsmammor sover ju inte...

Mvh
Bitter och butter

Kryssade "Får mig att omvärdera saker jag innan tagit för givet" i Höstbingot

3 kommentarer:

  1. Känner också igen mig i det här! Har inte läst boken men lyssnade till författaren på en kvinnofrukost för längesen. Det funkar ju hyfsat bra att vara projektledare nu när jag är föräldraledig, men jag fasar lite för hur det ska bli när jag börjar jobba. Eller om drygt ett är när vi båda ska jobba! 😱

    SvaraRadera
  2. inte läst denna men i verkliga livet vägrade jag skriva minneslappar åt maken eller ha färdig mat i kylskåpet... när jag borta, packade inte barnens gympapåsar eller scout-ryggsäckar (skrev inte på några lappar på morgonen, eller matsäckar - sånt fick barnen säga till på kvällen).
    Det gick ganska bra :) ❤️

    SvaraRadera
  3. Har läst och kände igen mig i mycket. Det gäller att försöka delegera, men det är svårt då man vill ha koll på allt också... Men som sagt, sömn löser mycket:).

    SvaraRadera