söndag 29 juni 2014

Halvvägs där (men vem räknar?)



Inte för att jag satt något läsmål i år men OM jag nu hade gjort det och OM jag då hade satsat på att iaf få läst lika många som förra året så har jag nu hunnit HALVVÄGS!

Förra året fick jag läst 80 böcker och idag har jag läst ut bok 40. So far so good.

Jag tar och fortsätter med "Sommarprojekt hyllvärmare" - har än så länge fått läst två som väntat läääänge.

http://photos-h.ak.instagram.com/hphotos-ak-xpf1/10424378_741326489252119_41228831_n.jpg

lördag 28 juni 2014

Förbjuden frukt

För många år sedan i ett av de härliga bokbytena som En bok om dagen anordnade så skickade Cinnamonbooks en bok till mig som jag aldrig hörts talats om - The sugar queen av Sarah Addison Allen. Hon skrev att om jag gillade Alexandra Potters böcker borde jag gilla den här.

Det gjorde jag! Såpass att jag nu läst "alla" fyra böckerna som författaren gett ut och jag har gilllat dem alla.

Förbjuden frukt (Garden spells) sparade jag till sist, men det är den som sägs vara hennes bästa. Jag håller med om att den är bra, men det är för länge sedan jag läst de andra för att kunna göra en rättvis jämförelse. Hennes böcker handlar ofta om kvinnor i småstäder och de har ofta något magiskt över sig. Jag gillar att de magiska elementen känns realistiska och att jag som läsare accepterar det rakt av. Jag är ju iofs rätt glad i magisk realism och liknande genrer men det här blir aldrig fantasy utan håller sig på en lite smått övernaturlig basis.

I Förbjuden frukt får vi träffa Claire Waverly som bor i ett hus med en fantastisk trädgård - i den finns ett äppelträd som kastar äpplen på folk och äter man dem så får man se det viktigaste som kommer hända i ens liv. Eftersom många ser sin död så vill inte Claire att man äter av äpplena och gräver alltid ned dem. Hon har en cateringfirma som går väldigt bra eftersom hon har magiska, ätbara växter som folket i staden tycker om. Trots att firman går bra vill folk inte ha med henne privat att göra - hon är ju en Waverly. Bra är väl det för Claire vill inte släppa in folk i sitt liv.

En dag står dock hennes syster Sydney och hennes dotter Bay på trappan. De har flytt ifrån en våldsam man och från den dagen förändras allt för Claire...

Lite familjedrama, lite kärlek, lite magiska inslag - gillar du det så läs Addisons böcker.

söndag 22 juni 2014

Kära boblmaf, läs den här boken!

Finns det något härligare än att hitta en sådan där fantastisk bok man bara inte kan lägga ifrån sig? Det hände mig idag och jag hade tur att dottern kunde sysselsättas med youtube-videor så jag fick läsa i ett svep.

The collected works of A.J. Fikry av Gabrielle Zevin lånade jag från biblioteket helt utan förkunskap men jag föll för utsidan och oj, så glad jag är att jag gjorde detta val. 

A.J. Fikry  är en deprimerad typ som äger en liten bokhandel på Alice Island. Han har förlorat sin fru och en dag så vänds hans liv uppochned igen bär han hittar en  övergiven liten tvåårig flicka i sin affär. Hennes mamma har lämnat en lapp där hon ber om att dottern ska få växa upp i en bokmiljö. 

Kärlek till böcker, kärlek till människor och kärlek till livet är alla ingredienser som ingår i den här boken. Jag fastnar för alla karaktärerna redan från början och jag vill inte lämna dem. Deprimerade A.J. som blir en ny människa, smarta Maya som får en familj, förvirrade Amelia som lyckad ned mer än att bara sälja storsäljare och charmiga polisen Lambiase (som blir storläsare och startar bokklubb för poliser).

Boken bjuder på överraskningar och på vackra kärleksförklaringar till böcker, bokhandlar och läsare - vad mer kan vi behöva? 

Kära boblmaf, gör er själva en tjänst och läs den. Nu. 

torsdag 19 juni 2014

En mamma läser en bok om mammor

Jag gillar att läsa Malin Wollins krönikor. När jag låg på BB läste jag dem i Mama-tidningen, förra våren när jag satt och ammade läste jag hennes bok Malin från Skaftnäs och numera följer jag hennes mama-blogg. När jag såg att hon skrivit en ny bok, som dessutom handlar om mammalivet, så var den ett läsmåste.

Jag blev definitivt inte besviken! En mamma blir till är en bok som hittar rätt in i mammahjärtat. Jag skrattar av igenkänning - fastän "min" förlossning var helt annorlunda än de Malin haft. Det spelar ingen roll - alla har vi olika förlossningar men trots detta känner man igen sig så i de olika beskrivningarna och känslorna. Det är som att sitta och tjattra med mina mammavänner - Malin känns direkt som en nära vän. Ärligt, avskalat och med ett härligt språk.

Så, nu har vi tagit allt det ljuvliga - då får vi också prata om det mörka. Jag har haft otrolig tur, jag blev gravid på verkligen första försöket och hade en graviditet utan komplikationer (om man bortser från att jag var så vattenfylld att jag knappt kunde röra mig samt förlorade känseln i händerna, men men, det kan man ju leva med). Det är inte alla som har det så och Malin skriver väldigt öppet om alla de gånger som graviditeten inte gått hela vägen fram. Alla de gånger ja, mer än en gång. Jag fulgrät mig igenom den här delen av boken och min man (som satt mittemot) undrade hur det var med mig. Tyvärr kunde jag inte svara honom sammanhängande eftersom jag hade fullt upp med att snyta mig och torka tårarna. Jag tänker på alla små bebisar som aldrig blir, på alla föräldrar som aldrig blir och på alla som kämpar, kämpar och kämpar.

Men nu ska vi inte gräva ned oss i gråtträsket för det här är faktiskt en mycket underhållande och fin bok som du bör läsa om du har barn, ska ha barn, vill ha barn, funderar på barn eller bara vill ha lite god läsning. Jag tänker i alla fall se till att mina mammavänner läser den.

Tack Wahlström & Widstrand för rec.ex. 

http://photos-d.ak.instagram.com/hphotos-ak-xap1/923673_727297050660947_152517674_n.jpg

Dottern slet snabbt åt sig boken och jag tror hon lyckades komma med i snabbläsarklubben.

onsdag 18 juni 2014

Amulett schmamulett

Nästa vecka ska Bokbubblarna träffas och bubbla om Roberto Bolaños Amulett. Det är en kort, tunn bok vars innehåll borde passat mig utmärkt - lite sydamerikanskt övernaturligt - men det gjorde det inte.

Kanske var det för att jag snabbläste den under dotterns korta sovtid.

Kanske missade jag rätt viktiga delar när jag inte tar mig tid att begrunda den.

Kanske har den ett fantastiskt språk som jag ignorerade.

Vad vet jag? Jag vet bara att jag knappt kommer ihåg den och att jag, när jag slog ihop boken, inte hade förstått ett ord av vad den handlade om. Något om en diktbeskyddare.

Ge den mer tid och uppmärksamhet om du ska läsa den - det kan hända att den förtjänar det.

När kejsaren var gudomlig

Oj, nu är det så länge sedan jag läste den att jag inte minns detaljer, men jag vet att jag gillade den - dock inte lika mycket som Otsukas Vi kom över havet. När kejsaren var gudomlig berättar även den om japarnerna i Amerika och hur deras liv förändras och försvåras av kriget och speciellt efter Pearl Harbor.

I centrum är en familj vars far blivit hämtad en natt - så skamligt att han blev bortförd i nattofflorna - och de tvingas lämna sitt hem och bege sig bort till koncentrationsläger. Mamman och pappan beskrivs kärleksfullt av barnen - pappan som har tjockt hår och alltid orkar leka, mamman som har en speciell ansiktskräm som hon drygar ut och alla tycker är så vacker. I lägret börjar mamman tyna bort, hon blir deprimerad och barnen får sköta sig själva. Systern börjar bli kvinna, pojken längtar efter sin far.

När de efter flera år får återvända hem så känner de knappt igen vare sig sin familj eller sitt hem. Allt är annorlunda. Vem är vän? Vem är fiende?

Det här är nu tredje boken jag läser på det här temat och jag har tyckt väldigt bra om alla tre - Otsukas två och Fords Hotellet i hörnet av bitter och ljuv. Jag känner att jag får lära mig en historia jag knappt kände till (jag är inte så allmänbildad som man kan tro).

torsdag 12 juni 2014

Lockar till läslust

Ibland gör man vad man kan för att locka manliga kollegan till läsning. 

Jag lyckades!

söndag 8 juni 2014

Hög igenkänning hos Lotta Sjöberg

Lotta Sjöbergs bok Bebisbekännelser läste jag när jag var gravid (och sedan igen efter att jag fått ut ungen) och skrattade igenkännande både före och efter. Jag gillar illustrationerna och jag gillar att man kan känna igen sig i det hon skriver/tecknar.

När jag var på biblioteket en dag så hoppade hennes böcker (inte det minsta bokstavligt talat) på mig och ville följa med hem - klart de fick det! En solig dag i trädgården medan dottern Family living samt Det kan alltid bli värre.
snarkade i stora sängen så satte jag mig ute och läste

Family living är som en underbar fortsättning (dock fristående) på Bebisbekännelser. Man har fått barn - man bygger bo. Oj oj sådan igenkänning det var. Bäst av allt var bilden om husrenovering:


Jag skrattade rått åt flera delar i den här och rekommenderar den starkt till alla som har ett hem och/eller en familj. Jag tog också lärdom i det Lotta skrev om att sluta be om ursäkt för att man har det stökigt hemma när man har barn - lever barnen så ser det oftast ut som ett bombnedslag och jag insåg att jag jämt ber om ursäkt - för allt. Nu gör jag inte det längre. Kommer man till oss så ligger det smulor på golvet, tvätt lite överallt och leksaker/böcker i soffan, på bordet, under mattan, bakom tvn. Deal with it.

Det kan alltid bli värre var dock inte alls i samma stil tycker jag. Den här tilltalade mig inte alls - den var så negativ att det inte ens gick att känna att det skulle finnas någon humor där. Jag blev lite illa till mods när allt som händer här i världen och livet togs upp som en stor dystopisk mardröm.

lördag 7 juni 2014

Födelsedagsböckerna gick hem hos ungdomarna

När dotterns kusiner fyllde år nu i maj så kände jag att jag ville ge dem böcker - jag vet dock att läsning är något de gör "för att man måste i skolan" men vem om inte jag ska lyckas locka fram läslusten hos dessa ungar?

Sagt och gjort, jag körde på säkra kort.


10-åringen fick första delen av Dagbok för alla mina fans - jag har inte själv läst den men sett på bloggar och annat att den är poppis i den åldern. Om den funkade? Ja, E satte sig direkt och började läsa i den och nu har han varit här vid flera tillfällen och berättat om delar av den, att de igår såg filmen och vad den och den gjorde i boken och hur långt han har kommit. Bra köp av "moster" Linda där :-)

12-åringen fick Siri Sponts senaste, Lova att jag får, eftersom vi läste hennes andra böcker i vår lilla bokklubb förra sommaren. Om den funkade? "Åh, den
här vill jag ju ha!" uttrycktes när den öppnades. Bra köp av "moster" Linda där :-)

14-åringen (som är mest motvillig till att läsa) fick boken Nail candy eftersom hon varit här och dreglat över mina nagelböcker. Hon älskar nagellack! Om den funkade? Ja. Det var det säkraste kortet och hon har redan testat olika tips ur den. Bra köp av "moster" Linda där :-)