tisdag 29 juli 2014

Att omläsa eller inte omläsa - det är frågan

Det är inte ofta jag reprisar en bok - det finns ju alldeles för lite tid och alldeles för många olästa böcker där ute som lockar, men ibland är det riktigt härligt att besöka den där gamla favoriten igen och se om den fortfarande står sig.

Visst är det läskigt? Tänk om den inte alls var som man mindes den? Tänk om... den inte är... alldeles, alldeles... underbar. Tänk om allt förstörs, hela din upplevelse, dina minnen och du inser att du gått runt i alla år med falsk marknadsföring och sagt att detta är en FANTASTISK BOK och så är den inte det.

Visst kan det hända. Jag blev besviken när jag läste om Bridget Jones dagbok härom året - det var en bok som betydde så mycket för mig när den kom och jag älskade den! Så läste jag om den och insåg att jag älskade den när jag läste den för att jag var där - i hennes skor. Ung (okej, yngre än nu iaf), singel och festglad. Nu femton år senare har jag mer igenkänning i den senaste Bridget - jag har familj, är äldre och festar väl inte direkt... Jag insåg också att jag älskar filmerna om Bridget och att de inte riktigt matchar boken (vilket jag fint förträngt).

Anyway. Sedan finns det de där ljuvliga små älsklingarna som är så bra som man minns dem, de där böckerna där jag faktiskt inte kan komma ihåg detaljer eller handling så varje gång jag läser om den så upptäcker jag den på nytt. The perks of being a wallflower är en sådan - varje gång jag läser den är det som att jag läser den för första gången. Nu senast var det The Jane Austen Book Club som också är ljuvlig - samtidigt som det finns en risk att läsa om den. Filmatiseringen av boken är en av mina absoluta favoritfilmer (vid något tillfälle tror jag jag såg den en gång i veckan) och jag vet att bok och film skiljer sig åt här.

Det gör inget. Boken är riktigt mysig och jag sugs in i historien igen - visst ser jag filmkaraktärerna framför mig - men vad gör det? Jag mindes inte riktigt boken så det var kul att läsa om den, men det är nästan så att jag tycker att filmen fått fram storyn bättre på vissa delar.

Sammanfattningsvis vill jag bara säga: Våga läsa om dina favoritböcker - låt det bära eller brista!

3 kommentarer:

  1. Jag har ju nästan aldrig läst om en bok, men Främlingen av Albert Camus har jag faktiskt läst två, möjligen tre, gånger och tyckt lika mycket om vid omläsningen som första gången. Av studieskäl har jag också läst Kafkas Processen två gånger men där blev omläsningen verkligen en besvikelse. Så, visst kan det båda bära och brista!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Där ser man. Camus gillade jag inte alls och kommer INTE läsa om medan Kafka älskar jag och läser gärna om :-)

      Radera
  2. Har börjat med lite försiktiga omläsningar, men det finns ju så mycket nytt man vill läsa också :)

    SvaraRadera