När kejsaren var gudomlig

Oj, nu är det så länge sedan jag läste den att jag inte minns detaljer, men jag vet att jag gillade den - dock inte lika mycket som Otsukas Vi kom över havet. När kejsaren var gudomlig berättar även den om japarnerna i Amerika och hur deras liv förändras och försvåras av kriget och speciellt efter Pearl Harbor.

I centrum är en familj vars far blivit hämtad en natt - så skamligt att han blev bortförd i nattofflorna - och de tvingas lämna sitt hem och bege sig bort till koncentrationsläger. Mamman och pappan beskrivs kärleksfullt av barnen - pappan som har tjockt hår och alltid orkar leka, mamman som har en speciell ansiktskräm som hon drygar ut och alla tycker är så vacker. I lägret börjar mamman tyna bort, hon blir deprimerad och barnen får sköta sig själva. Systern börjar bli kvinna, pojken längtar efter sin far.

När de efter flera år får återvända hem så känner de knappt igen vare sig sin familj eller sitt hem. Allt är annorlunda. Vem är vän? Vem är fiende?

Det här är nu tredje boken jag läser på det här temat och jag har tyckt väldigt bra om alla tre - Otsukas två och Fords Hotellet i hörnet av bitter och ljuv. Jag känner att jag får lära mig en historia jag knappt kände till (jag är inte så allmänbildad som man kan tro).