lördag 28 september 2013

Många böcker blir det...

Bokmässeköp torsdag

Bokmässeköp fredag

torsdag 26 september 2013

#mässnaglar


Underbar karma

På fredag under Bokmässan ska jag på bloggfrukost med Bazar förlag och författarna Cecilia Samartin och David Safier. Jag har tidigare läst några av Samartins böcker och under två korta pendlingsdagar har jag nu läst David Safiers underbara bok Dålig karma.

Oj, en sådan bok! Jag har skrattat högt för att i nästa sekund sitta och försöka hålla känslosamma tårar tillbaka (om jag lyckades? Nej, jag var tvungen att ta fram näsduken på tåget för att tårarna rann så). Boken är riktigt rolig, men som nybliven mamma (är man fortfarande nybliven efter 9 mån?) så spelar den på mina mammasträngar och tårarna är inte långt borta.

Kim Lange har man och barn men de är inte lika viktiga som hennes karriär som TV-stjärna. Äktenskapet ligger i kris och när Kim vinner ett tv-pris firar hon genom att spendera natten med sin oemotståndliga kollega. Sedan får hon ett brinnande tvättställ i huvudet och dör.

Hon återföds som myra och får förklarat att det är vad som händer när man samlat på sig så mycket dålig karma - om hon vill ha en chans med sin familj igen behöver hon samla på sig god karma.

En rolig del i boken är bl.a. när hon hotar med att fisa en spindel i munnen, jag vet, prutthumor, men det är vad som går hem hos mig. Den ledsamma delen är när hon kämpar för att få träffa sin dotter igen, när hon börjar inse hur viktig hon är. I en scen kryper hon som myra upp på dotterns kind när hon sover och jag börjar nästan gråta bara jag tänker på den scenen.

Suck. Underbar bok, lättläst, rolig, känslosam och visst ger den en liten tankeställare kring det där med karma. Vad har du gjort för ditt karmasamlande? Safier tog intäkterna från boken och hjälpte till att bygga en skola i Nepal.

onsdag 25 september 2013

Kär i en bok

Jag älskar inredningsböcker - har gjort sedan jag var tonåring och drömde om att flytta hemifrån. Nu bor jag i ett stort, (snart fint), hus och kan inreda precis hur jag vill (typ) och fortfarande älskar jag att bläddra i inredningsböcker för att få idéer och inspiration.

När jag fick hem Ida Magntorns Urban Vintage slängde jag mig över den och sedan spenderade jag kvällen med att sucka högt i soffan. Åh vad jag vill bo så! Jag vill ha nästan samtliga stilar som presenteras, jag vill resa, skaffa en liten etta någonstans och spendera dagarna med att fynda udda små skatter.

Bilderna, tipsen, låt-, film- och bokförslagen - jag älskar allt med den här boken! Den är uppdelad i fem delar - Paris, London, New York, Los Angeles och Köpenhamn. Till varje del får du ett soundtrack - to get in the mood, lite typiska objekt, tips på bra loppisar samt film- och läsinspiration.

Åh, jag vill vara en Paristjej - men jag är inte romantik, spetsunderkläder och fågelburar. Tyvärr.

Gamla lampfötter och porslinshundar nämns som typiskt London - det återfinns i mitt hem. Älskar att fynda gamla lampfötter!

New York har jag aldrig varit i men bilderna från en vindsvåning får mig att drömma mig bort...

Los Angeles lockar mig inte, kanske är det för att det är den inredningsstil som matchar mig minst.

Köpenhamn och jag passar ganska bra ihop, och dessutom är det ju nära nog för att jag faktiskt skulle kunna ta tåget över och gå på någon av de loppisar som det tipsas om.

Tack Norstedts för rec.ex.

tisdag 24 september 2013

Sju jävligt långa dagar läst på på två korta tågresor

Nu har jag gjort något som många av er bokbloggare har tjatat om att man ska göra - läst Jonathan Tropper. I Bokmaskarna har vi valt att läsa hans böcker under de närmaste tre månaderna - jag passade dessutom på att välja ut tre av hans verk till Pocketlovers utmaning Tre på Tre.

Första boken att läsas var Sju jävligt långa dagar och den gick verkligen hem. Det är intressanta karaktärer och en humor som fungerar i det tragiska utan att bli svart. Vi funderade över om någon i boken egentligen är lycklig? Mamman jämfördes med Anna Wahlgren och vi tyckte att det var lite onödigt att hon blev lesbisk. Det händer så mycket i boken att det inte hade behövts. Behandlar stora frågor - liv, död och otrohet. Allt absurdt och draget till sin spets.

Vad vill Tropper säga med boken?

Det jag gillade var att den var enkel att läsa, man skrattade men kunde ändå ta till sig lite av allt jobbigt som hade hänt.

Nästa bok blir Konsten att tala med en änkling.



lördag 21 september 2013

Lite meta att åka buss och läsa På drift

Länge har jag velat läsa Jack Kerouacs On the road och har länge haft en gammal svensk översättning i bokhyllan. Iom min Wallflowerutmaning skulle den läsas som septemberbok så nu är det gjort.

Förstod jag den? Nej.
Gillade jag den? Nja.
Kommer jag ihåg den? Njae.

Man kan väl lugnt säga att jag ser ett tema i de böcker som Charlies lärare ger honom - och det ska bli väldigt intressant att göra en färdig analys när alla är lästa.

Jag tycker att den påminner lite om Fitzgeralds This side of paradise - den jag aldrig kom igenom. Det är, som i nästan alla de andra böckerna, en ung man (Sal Paradise, på wikipedia läser jag att detta är alias för Kerouac själv) som berättar om sitt liv och sina vänner. Lite som i The Great Gatsby är det inte berättaren som har huvudrollen, utan en av vännerna (Dean Moriarty). Boken beskriver deras bilresor genom USA, det sups, knarkas, knullas, gifts och skiljs. Inget verkar vara några bekymmer - pengar, jobb och kvinnor löser sig alltid. Det är verkligen en bok som handlar om ingenting - jag minns den inte och det är en vecka sedan jag läste ut den.

fredag 20 september 2013

Att popularisera klassiker

Jag har kanske glömt att berätta, men jag läser en distanskurs från Luleå Universitet nu under hösten:

Popularizing the Classics: From Elizabeth Bennet and Alice to Bridget Jones and Neo, 7.5 hp

När jag såg de böcker som ska läsas och de filmer som ska ses så kände jag att jag absolut ville läsa den - jag har nämligen redan läst böckerna och sett filmerna. Bortsett från Alice i underlandet och Matrix så älskar jag dem dessutom.

Course literature:
Austen, Jane. Pride and Prejudice.
Carroll, Lewis. Alice’s Adventures in Wonderland and Through the Looking-glass.
Alice in Wonderland. Dir. Tim Burton. Walt Disney Pictures, 2010.
Pride and Prejudice. Dir. Joe Wright. Focus Features, 2005.
Pride and Prejudice. Dir. Simon Langton. BBC, 1995.
Fielding, Helen. Bridget Jones’s Diary: A Novel. London: Picador, 1996. Print.
Grahame-Smith, Seth. Pride and Prejudice and Zombies: The Classic Regency Romance now with Ultraviolent Zombie Mayhem. Quirk Books: Philadelphia, 2009. Print.
Bridget Jones’s Diary. Dir. Sharon Maguire. Little Bird, 2001. Film.
Matrix. Dir. Andy & Larry Wachowski. Groucho II Film Partnership, 1999. Film.

Till nästa vecka ska P&P vara läst och sedda samt Alice läst och sedd - sedan kommer ett quiz på dessa. Nästa period gäller Bridget Jones, P&P and zombies samt Matrixfilmen och så ska man skriva ett blogginlägg om dem - borde jag ju klara :p Efter det följer ett grupparbete och sedan en avslutande analytisk uppsats.

För att sammanfatta min höst lite då:
Lärare/biblioteksansvarig 2 dagar/veckan
Mammaledig 5 dagar/veckan
1 st jättesöt dotter som nu kryper och ställer sig upp
2 bokklubbar
1 renoveringshus
1 make med flera jobb + renoveringsansvarig
1 kurs
100 giljoner böcker jag bör/vill/ska/måste/kommer att läsa
3-4 stressrelaterade hormoniella sammanbrott (räknar jag med iaf)

torsdag 19 september 2013

tisdag 17 september 2013

Lässällskap

Medan mamma lagar mat bläddrar Lill-Grefvinnan i böcker. 

måndag 16 september 2013

Måste den sluta på det sättet?

Det här är första gången som jag lyckats läsa en bok och recensera den på rec.dagen. Boken som får äran är nästa Bokbubblarbok, Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck Vi måste sluta ses på det här sättet. 

Det har varit mycket snack om den här boken, som jag tyvärr missat helt då jag varken läst Bokhoras eller Onekligens blogg - dessutom är ungdomsböcker inte riktigt min kopp te längre. Jag hade en period när jag gillade att läsa om tonåringar/unga vuxna men det slutade tvärt en dag, vet inte vad som triggade det.

Så, hur var den här då? Ja, det är en bra fråga. Jag dras ju liksom med i historien om Jens och Hanna och deras möten. Jag förstår Jens och hans alla tankar och jag är med Hanna i hennes Parisplanerande, men samtidigt så stör jag mig lite på båda två. Om jag tänker efter så har det nog att göra med deras åldrar, de är så unga, så naiva (vilket jag tycker är riktigt irriterande) - det är något som författarna har lyckats fånga och porträttera väl.

Jag vill inte avslöja för mycket vad som händer i boken, men jag tror att ett skäl till att jag inte blev så förtjust i boken är slutet. Jag hade velat ha ett annorlunda slut, gärna det som finns innan epilogen. Boken fungerar inte för mig, men jag kan samtidigt tänka mig att mina elever skulle kunna ta den till sig på ett helt annat sätt. Drömma sig bort till Paris med Hanna, längta med henne efter den frihet som studenten ger (kan man ju tro iaf) och tycka att det är lite spännande med den där "vuxna" Jens. Kanske är det för att jag är så olik de båda som jag inte relaterar och tar till mig boken?

Tack till Gilla Böcker för rec.ex.

fredag 13 september 2013

Drömmer mig bort till Paris

Efter att ha sett En engelsman i Paris av Nicolas Barreau på flera bloggar och dreglat över omslaget så lånade jag hem den från bibblan och älskade den från första sidan.

Paris, böcker, mat och en mysig kärlekshistoria - vad annat behövs för att göra mig läslycklig? Jag tycker verkligen att det här var en mysig bok, definitivt en romantisk feelgood - även om slutet som vanligt inte föll mig i smaken.

Efter att Aurélie blivit lämnad av sin pojkvän råkar hon en kväll hamna inne i en liten bokhandel (den låter jättemysig) där hon får med sig en bok ifrån. Hon brukar inte läsa, hon har oftast fullt upp eftersom hon äger en restaurang - men hon slukar boken på en natt. Skälet: Hon och hennes restaurang visar sig vara huvudrollen i boken!

Vem är den mystiske Robert Miller, författaren, som inte går att nå och varför känner hon inte igen hans foto?

Läs och njut - det gjorde jag.


P.s. När jag googlar "En engelsman i Paris" på bilder får jag tre bokförslag och resten bilder på David Beckham. D.s.

onsdag 11 september 2013

söndag 8 september 2013

Om Jane hade en Iphone

Har just skaffat mig en Iphone och innan jag ens kan använda den så sitter jag och dreglar över fina skal att köpa till den. Förutom dem jag hittar med muppar och minions på så känns den här ganska så självklar...

Hittad på Etsy

fredag 6 september 2013

Jag hjärta Stephanie Plum

Jag är inte en sådan som gillar att läsa böcker i serier - att vänta på nästa och sådant räcker inte mitt tålamod till - men Janet Evanovich och hennes serie om Stephanie Plum har jag läst i evigheter och trots att jag nu läst Notorious Nineteen (alltså nummer 19) så är den fortfarande lika bra.

Stephanie Plum är en bounty hunter som alltid lyckas få sina bilar sprängda, hamna i heta situationer med polisen Morelli och bounty huntern Ranger, äter lite för många munkar och hittar döda personer lite här och där. Hon är underbar, hennes mormor är underbar,  hennes partner Lula är underbar och trots att det nästan är samma story varje gång så är böckerna underbara. Något som Evanovich lyckas bra med är att man nästan aldrig kan lista ut vem mördaren är - och dessutom är detta som en chick lit-deckare - rolig, romantisk och full med mord utan att det blir läskigt. Helt i min stil - jag är inget deckarfan direkt annars.

Har ni inte läst serien så börja med One for the money och se om det är din grej. Finns också som film men boken är klart bättre. Nu ser jag fram emot Takedown Twenty som kommer ut senare i år...

torsdag 5 september 2013

I min brevlåda




Tack Norstedts för rec. ex.

Hur svindlande är egentligen höjderna?

Jag har flera gånger läst Emily Brontës Svindlande höjder, jag har också sett flera filmatiseringar (den senaste var fruktansvärd) och nu har jag också läst den som seriealbum. Jag älskar romantikens period, jag tycker väldigt bra om det allra mesta som skrivits under perioden men den här är och förblir lika obegripligt dålig varje gång.

Ja, jag säger dålig. Jag gillar den inte, jag förstår inte kärlekshistorian - det är ju inte ens kärlek! Det är ett gäng hämndlystna psykopater som misstar besatthet för passion. Jag känner ingenting för karaktärerna - trots att vi får veta att Heathcliff har det svårt som liten så försvara det inte hans vuxna beteende. Catherine är så självupptagen och okäsnlig så jag vet inte vad och vad är grejen med att ALLA SKA HA FRIKKIN' SAMMA NAMN??? GAAAAAHHH!!!

Pust. Ursäkta. Blev lite till mig där. Nu är jag lugn igen.

Jag tycker verkligen inte att det här är en mäktande kärlekshistoria och när den diskuterades igår hos Bokbubblarna så verkade det som att vi alla var av samma åsikt. Så nu släpper vi storyn, tyvärr fröken Brontë men jag sågar dig och föredrar din syster Charlottes Jane Eyre.

Så till seriealbumet då. Nja, det var väl inte riktigt heller min grej - precis som Anna får jag Starletvibbar à la barndomen. Läskiga bilder - men ändå en eloge till att karaktärerna passar. Heathcliff ser dyster men läcker ut - precis som jag kan tänka mig att han ska vara. Mia påpekade dock igår att en nackdel med bilderna är att man inte ser så mycket av miljön - vilket är Romantikens attribut. Var är de svindlande höjderna nånstans? De försvinner lite i seriealbumet.

Jag tänker dock att ett sådant här seriealbum skulle funka i klassrummet - jag tror att vissa elever skulle uppskatta det - mina datorspelande ungdomar vill kanske ha det visuellt och här får de ändå en klassiker att ta till sig, även om man går miste om sin egen tolkning - men kanske hade originalet varit för svårt och eleven hade ändå inte tagit till sig den? Vem vet, jag tänker ta med seriealbumet och se om någon vill prova.

Tack Argasso för rec.ex.

måndag 2 september 2013

I min brevlåda





Fick fin post från Piratförlaget idag i brevlådan - dottern tyckte också att de verkade spännande...

söndag 1 september 2013

Vad menas med bra språk?

Ikväll har jag för första gången EVER sett på Babel (ja, jag är hundra år efter, jag vet). Inte jätteimponerad direkt, men klassikergrejen var ju intressant.

Anyway, när bokcirkeln satt och diskuterade Knausgård (som jag är totalt ointresserad av att läsa) så nämndes det att hans böcker har "så bra språk". Det här är ett uttryck jag ofta läser om på bloggar eller hör i mina bokklubbar och nu undrar jag:

VAD INNEBÄR DET??? Vad menas med "bra språk" i en bok? Kan någon ge mig ett konkret exempel? Snälla upplys mig, jag vet att jag som bokläsare och språklärare borde kunna sådant, men det gör jag inte. Jag tänker inte ens på språket när jag läser en bok.

Seriöst. Hjälp mig. Upplys mig.

Tack!

Sammanfattning augusti

Lite bättre läsmånad - jag hoppas på att resten av året fortsätter åt det här hållet.

  •  Torsdagarna i parken - Hilary Boyd
  •  Chick lit - brokiga läsningar och didaktiska utmaningar - Maria Nilson och Helene Ehriander
  •  Bara jag vågar - Siri Spont
  •  Walden - Henry David Thoreau
  •  Austenland - Shannon Hale
  •  Fjärilseffekten - Karin Alvtegen
  •  Bokklubben vid livets slut - Will Schwalbe 
Bäst: Fjärilseffekten
Sämst: Bokklubben vid livets slut
Jag gillade de allra flesta böckerna men oftast förlorar de på slutet...